"Vi ser det som en väckarklocka att det kommit flera fall i EU"

Utbrott av mul- och klövsjuka i Ungern och Slovakien var bakgrunden till det webbinarium som LRF Kött anordnade i slutet på förra veckan för att ge svenska producenter lite mer koll på läget. Både SVA och Jordbruksverket deltog för att ge en aktuell bild.

– Vi vet inte idag hur utbrottet kommer att utvecklas. Situationen är osäker, det har varit flera nya besättningar som drabbats. Länderna vidtar mycket åtgärder för att bekämpa smittspridning. Det är väldigt utmanande för många av de här besättningarna är riktigt stora, inledde Maria Nöremark, biträdande statsepizoolog på SVA.

SVA gör riskbedömningar, bland annat gällande risken för spridning till Sverige.

– I nuläget är det en förhöjd risk, och det har att göra med att det är en osäker situation, men fortfarande på en låg nivå. Men det är ingen prognos utan det är nuläge, och situationen är föränderlig och risken kan ändras.

Direkt och indirekt kontakt

Mul- och klövsjukan orsakas av ett virus, som utsöndras via utandningsluften och i alla typer av kroppsvätskor.

– Så det smittar vid direktkontakt mellan levande djur. Djuren kan vara smittbärare innan de fått symptom, då inkubationstiden kan vara upp till två veckor. Virus överlever utanför djuret, så man kan också få med sig virus från smittade djur på exempelvis redskap och kläder. Samt via produkter, som mjölk och kött, från smittade djur.

Enligt Maria kan viruset även spridas med vinden, om det är gynnsamma förhållanden.

– Över jämn mark eller vatten kan den sprida sig långa avstånd, fler mil.

På frågan varför sjukdomen är så allvarlig svarar hon:

– Djuren, framför allt nöt, blir väldigt påverkade och produktionen påverkas kraftigt. Det är inte så hög dödlighet på äldre djur men unga djur kan dö. Sjukdomen är väldigt smittsam, så i de länder det finns blir det återkommande utbrott. Den utrotar sig inte själv, säger Maria och fortsätter:

– Det finns vaccin men det finns en lurighet och det är att det finns sju serotyper av viruset, och vaccin mot en serotyp skyddar inte mot andra serotyper.

Tidig upptäckt

Enligt Maria har mul- och klövsjukan egenskaper som gör att det kan bli väldigt stora utbrott, men hon säger också att det inte behöver bli det. Det viktiga är att hitta smittade besättningar tidigt, försöka stoppa spridning från dem och vara medveten om att man troligtvis inte upptäckt alla smittade besättningar.

– De smittade besättningar som man har hittat får mycket restriktioner, så de är oftast inte ett problem. Men det är de som man ännu inte vet om som kan sprida smitta, säger hon och tillägger:

– Det är viktigt att de som jobbar med djuren känner till symptom man bör vara uppmärksam på, och att man kontaktar veterinär vid misstanke. Det förebyggande smittskyddet är också viktigt. Även om virus kan spridas med vinden så kommer det oftast genom ”grinden”.

Över 8 000 nötkreatur

Caroline Bössfall, smittskyddshandläggare på Jordbruksverket, berättade mer om utbrotten i Ungern och Slovakien.

– Den 6 mars konstaterade man det första utbrottet Ungern, och hittills har man bekräftat fyra fall. Alla i stora mjölkkobesättningar. Totala djurantalet för de här fyra utbrotten i Ungern överstiger 8 000 nötkreatur. Det är väldigt stora besättningar som har drabbats.

I Slovakien har man hittills konstaterat fem utbrott, det första den 21 mars.

– De tre gårdar som därefter bekräftades vara smittade, har totalt 1 700 nötkreatur och ligger som ett pärlband längs floden Donau i vindriktningen från den första drabbade gården. Det femte utbrottet är på en gård en bit bort.

Österrike agerar

Caroline berättar att även om man ännu inte konstaterat några fall i Österrike, som är grannland till både Ungern och Slovakien, så går delar av restriktionszonerna in i landet. Österrike har också infört åtgärder för att tidigt upptäcka smitta.

Ungern och Slovakien har infört åtgärder för att försöka begränsa smitta, och även på EU-nivå har man beslutat om ytterligare åtgärder.

– EU har lagt in en så kallad ytterligare restriktionszon, vilket innebär transportförbud i områden i Ungern, Slovakien och Österrike. Alla 27 medlemsländer står bakom detta och förbudet kommer ligga kvar till 20 maj, säger Caroline men berättar att det går att få undantag för direkttransport till slakt om man uppfyller vissa villkor.

I Sverige fortsätter man följa utvecklingen, och man har även gjort kontroll av vilka förflyttningar man har gjort under senaste tiden av levande djur eller djurprodukter från de berörda länderna.

– Vi tar inte in särskilt mycket från de här länderna, så vi har ännu inte behövt göra någon speciell åtgärd.

Ungern ber om hjälp

Marie Törnqvist från LRF gav en uppdatering om hur marknaden påverkas.

– Just nu ser vi ingen generell påverkan på Europas marknader. Men det har gått väldigt kort tid och det kan hända saker fort.

Enligt Maria har dock länder utanför EU infört importstopp från Ungern.

– Ungern ser att det kommer innebära stark minskning av export av livdjur och djurprodukter och orsaka ekonomiska förluster. Ungern har därför bett EU om hjälp att minimera förlusterna hos producenterna och återuppbygga handelsrelationer med tredje land. Ett av företagen som drabbats i Ungern är ett stort danskt börsnoterat bolag, som har produktion i flera länder i EU. Det kan också påverka hur handels- och de ekonomiska effekterna sprider sig över EU, säger hon och avslutar:

– Ungern och Slovakien har en väldigt liten del av EU:s export till tredje land, vilket gör att marknadspåverkan blir mindre. Men det kan bli stor regional påverkan. I det handelspolitiska läget vi är nu med tullar och liknande så är det svårt att förutse effekter på marknaden. Skulle man få någon större påverkan på EU:s handel så kan det påverka oss och våra priser.