Så avkodar du slaktkoderna på avräkningen

Under min tid som officiell veterinär fick jag höra att en djurägare lite skämtsamt undrat om Livsmedelsverket gjort om besiktningen till en skönhetstävling för nu hade han fått ett djur kasserat på grund av avvikande utseende. ”Inte visste jag att grisen va tvungen att va snygg också för att få bli mat.” Men vad kan egentligen föranleda en kassation eller anmärkning och vad betyder koderna på avräkningen?

År 2020 slaktades cirka 2,4 miljoner slaktsvin på svenska slakterier och varenda en av dem kontrollerades före och efter slakt av Livsmedelsverkets personal. 

Det finns 24 sjukdoms­koder, mer eller mindre vanliga, som används vid besiktning av gris efter slakt. Informationen från besiktningen kan vi använda oss av för att kontrollera och följa upp hälsoläget hos våra djur. Vissa av koderna presenteras i kvartalsrapporterna som även din djurhälsoveterinär har tillgång till. Men om du får ett stort antal kassationer eller ett ökat antal djur med koder som inte finns med i kvartalsrapporten så kan det vara bra att visa även den informationen för din djurhälsoveterinär.

Regler för kassation

För att en slaktkropp ska bedömas som totalt otjänligförklarad (slaktkropp och organ kasseras) så ska vissa kriterier uppfyllas. Beslut om kassation fattas när det finns en allmänt spridd sjukdom, tecken på allmän påverkan eller orensbara förändringar. Det kan även vara skäl för kassation om veterinären bedömer att det finns en risk för livsmedelssäkerheten.

Om förändringen/skadan kan rensas bort utan risk för livsmedelssäkerheten ska det endast bli en lokal kassation och resten av slaktkroppen och organen som är opåverkade ska godkännas som livsmedel.

Allmän spridning

Om en skada/sjukdom har en allmän spridning eller om den haft en allmän påverkan på djuret är detta orsak till kassation. En sådan påverkan kan vara om djuret varit utmärglat, då har fettet som omger hjärtats kranskärl och även det som finns i benmärgen försvunnit. Om det fettet finns kvar men djuret har förlorat en stor del av sitt underhudsfett och andra fettdepåer så klassas djuret som avmagrat.

Även onormal färg och/eller lukt räknas som en allmän påverkan och leder till kassation. Avvikande utseende (33) kan bero på att kroppen är ovanligt blek (sjuklig blodbrist kan bero på elakartade tumörer) eller gulfärgad (gulsot kan bero på leverskada). Abnorm lukt (45/46) kan till exempel bero på urinlukt/ammoniaklukt i samband med njursvikt.

Allmänt spridd infektion, kod 19, (blodförgiftning/sepsis) medför alltid total kassation. Den måste alltid kombineras med andra koder som förklarar orsaken till blodförgiftningen, exempelvis bakterier spridda från en svansskada, ledskada eller annan skada. Tecken på bakterier i blodet är punktformiga blödningar i njurarna och lungorna med härdar av vävnadsdöd.

Koder från kvartalsrapport

Böld (29/30) orsakar oftast bara en lokal kassation men kan om de är orensbara ur ett livsmedels­hygieniskt perspektiv orsaka att hela eller stora delar av slaktkroppen bli kasserad.

Ledskada (31/32) innebär alla typer av akuta och kroniska skador och infektioner i lederna. Det kan vara allt från en enstaka led som kasseras till total kassation om ledskadorna är omfattande eller om det finns tecken på en akut spridning via blodet.

Vid svansskada (57/58) så finns det två kriterier för att den ska registreras med en kod. Antingen ska skadan vara aktiv/oläkt eller så ska minst halva svansens längd vara borta om skadan är helt avläkt.

Lunginflammationen SEP (61/62) ger tydliga och typiska skador på lungorna. De drabbade områdena blir mörkare, känns mer kompakta och lite svullna.  För att det ska registreras ska det omfatta minst större delen av en lunglob (avgränsad del av lungan) eller måttlig utbredning i tre lunglober.

Vid lunginflammationen APP (71/72) så ses områden med blödningar, vävnadsdöd och trådiga sammanväxningar mellan lunga, brösthinna och ibland även hjärtsäck. När man ser tecken på spridning via blodet till njurarna så kasseras hela slaktkroppen och organen.

Brösthinneinflammation (75/76) förknippas framför allt med APP men även andra bakteriella lunginflammationer, till exempel streptokock­infektioner kan orsaka brösthinne­in­flamma­­tion. Koden re­­gi­­st­­reras om det är en akut inflamma­tion eller om ärret är tre centimeter eller mer. Även akut hjärt­säcksinflammation registreras under denna kod.

Parasitär leverskada (83/84) orsakas av att spolmaskens larver vandrar genom levern på sin väg ut till tarmen. Om det finns fler än tio tydliga white spots kommer levern att kasseras. Om det finns tecken på att någon av skadorna är färska, alltså att det fortfarande syns en blödning, så kasseras levern.

Akut eller kronisk skada

Vid skador på muskler och skelett så skiljer man mellan akuta (kod 41/42) och kroniska skador (39/40). De kroniska skadorna kan antingen vara helt avläkta eller vara på väg att läka. Exempelvis visar äldre blödningar under huden tecken på att byta färg till mer gula och gröna nyanser. I äldre sår kan man se att sårkanterna börjat växa samman. Även gamla frakturer och djupgående ärrvävnad räknas in som kronisk skada.

Akuta skador bör ha uppkommit inom det senaste dygnet. Blödningarna är har en mörkt röd färg utan nyanser av gult eller grönt, alla försök till läkning är väldigt sköra och lätta att ta sönder. Efter slakt kan man inte utesluta att skadan har skett på transport eller slakteri.

I nästa nummer av Gris­företagaren kommer du kunna läsa om djurskyddskontrollerna på slakterierna och vad man kan tänka på om man skulle få en ”Information från djurskyddskontroll” från Livsmedelsverket. 
 

Amelie Andersson
Gård & Djurhälsan