Både plus och minus för svensk grisuppfödnings konkurrensförmåga
I den senaste InterPIG-rapporten konstateras att Sverige ligger i världstoppen när det gäller effektivitet från avvänjning till slakt. Under diperioden tampas vi dock alltjämt med en hög smågrisdödlighet, samtidigt som det finns förbättringspotential när det gäller rekrytering.
Foto: Emma Sonesson
Den aktuella sammanställningen av InterPIG-resultaten omfattar produktionsåret 2019. Det har hänt mycket på den internationella grismarknaden sedan dess.
Den afrikanska svinpesten (ASF) fortsätter att påverka marknaden. Efter den extremt kraftiga minskningen av Kinas produktionsvolymer under 2018-2019 så har det börjat ske en återhämtning. Nya och betydligt större produktionsanläggningar byggs i Kina i snabb takt.
Den starka prisuppgången som gladde europeiska grisproducerande länder, tack vare stora exportvolymer till Kina, har kommit av sig. Istället har det blivit en prispress inom EU, då de ökade volymerna av griskött måste avsättas på annat håll och då till lägre priser. Till allt detta kommer att ASF sprider sig inom Europa, nu senast till Tyskland. Detta skapar ännu mer osäkerhet på marknaden.
Mitt i all denna oro så ligger det svenska grispriset på en stabil och jämförelsevis hög nivå. Svenskt griskött har en stark hemmamarknad, och detta har förstärkts ytterligare under 2020. I och med coronapandemin har konsumtionsmönstret förändrats hos svenska konsumenter. Lunchätandet ute på restaurang har minskat och man äter i större utsträckning hemma. När den enskilda kunden i butik inhandlar köttvaror är man mer noggrann med att tänka på varans ursprung än när man äter på en lunchrestaurang.
Källa: Jordbruksverket
Högre produktionskostnad
Under 2019 låg det svenska avräkningspriset på en medelnivå jämfört med övriga InterPig-länder. Därefter har den svenska prisnivån haft en betydligt starkare utveckling än övriga länder (figur 1 och 2).
Tittar man på produktionskostnaden per kilo griskött (figur 3), så låg Sverige i den övre kvartilen under 2019, vilket följer samma mönster som tidigare år. Det som påverkar de svenska produktionskostnaderna mest är högre byggkostnader och högre arbetskostnader. Så svenska grisproducenter behöver ha ett bra avräkningspris för att kompensera för den högre produktionskostnadsnivån.
Avel för fler smågrisar
Tabell 1 visar en jämförelse av producerade grisar per sugga och år, räknat som födda, avvanda, sålda samt slaktade grisar. Svensk grisproduktions akilleshäl, den höga dödligheten under ditiden, finns kvar i princip oförändrad. Svenska suggor föder 33 grisar per år, vilket är 0,4 stycken fler än genomsnittet inom InterPig. Sedan avvänjs endast 27,2 grisar per sugga och år, vilket är 1,1 stycken färre än genomsnittet.
I absoluta tal så är resultatutvecklingen positiv för svensk smågrisproduktion. Det föddes 0,4 fler smågrisar per sugga och år under 2019 än året innan, och det vandes av 0,4 fler grisar per år. Men den uppgången är framförallt en effekt av ny genetik och avelsframsteg. Detta är inget unikt för Sverige, ny genetik och avelsframsteg gynnar alla grisproducerande länder (figur 4 och 5). Ska det ske ett verkligt lyft för svensk smågrisproduktion jämfört med andra så måste smågrisdödligheten ned.
Sverige starkt i senare led
Men det går att skönja små positiva tecken i kommande produktionsled. Den negativa skillnaden mellan Sverige och övriga länder i antalet sålda respektive slaktade grisar per sugga och år har minskat något. Flera länder kämpar med ökande dödlighetstal i tillväxt- och slaktgrisled, samtidigt som Sverige ligger kvar på en extremt låg dödlighet från avvänjning och fram till slakt (figur 6).
I resultatuppföljningen för svensk grisproduktion borde man lägga större fokus på måttet antal slaktade grisar per sugga och år. Det är först då som man får en uppfattning om hela produktionskedjans effektivitet och konkurrenskraft.
Om nu den höga dödligheten under ditiden är den svaga punkten bland de svenska resultatmåtten, så är den låga dödligheten i tillväxt- och slaktgrisled samt den höga dagliga tillväxten den svenska grisproduktionens starka sidor. Så har det varit under en lång följd av år. Båda resultatmåtten är en avspegling av hur viktigt ett gott hälsoläge och ett lågt smittryck är för att få en vital gris, som tillåts använda sin genetiska potential för daglig tillväxt (se figur 7) och fodereffektivitet.
smågrisar per kull, 2015-2019
Fokus på rekryteringsnivån
Förutom resultatmåttet slaktade grisar per sugga och år, så finns det ytterligare ett mått som det talas för lite om inom svensk grisproduktion, nämligen rekryteringsnivån.
Rekrytering av nya djur krävs för att få med sig det årliga avelsframsteget in i besättningen. Men oplanerad utslagning av alltför unga suggor, på grund av till exempel juver- eller benproblem eller utebliven dräktighet, innebär att djur slås ut i förtid, trots att de borde vara kvar. Dels har de en genetisk kapacitet som ligger över besättningens genomsnitt, dels för att de inte hunnit ”betala av” sin rekryteringskostnad.
Jämfört med många andra länder inom InterPIG så ligger Sverige på en hög rekryteringsnivå. Vi behöver lägga mer fokus på att få hållbara suggor med en hög livstidsavkastning.
| Födda grisar | Avvanda grisar | Sålda smågrisar | Slaktade grisar | |
| Österrike | 29,3 | 25,3 | 24,5 | 24,0 |
| Belgien | 32,6 | 29,0 | 27,7 | 26,8 |
| Brasilien | 30,5 | 28,1 | 27,5 | 26,9 |
| Kanada | 29,9 | 25,3 | 24,8 | 24,0 |
| Tjeckien | 24,5 | 30,9 | 29,6 | 28,9 |
| Danmark | 39,4 | 33,6 | 32,4 | 31,3 |
| Finland | 33,3 | 28,5 | 27,8 | 27,0 |
| Frankrike | 34,4 | 29,4 | 28,6 | 27,5 |
| Tyskland | 35,7 | 29,9 | 29,0 | 28,2 |
| Storbritannien | 31,3 | 27,5 | 26,4 | 25,5 |
| Ungern | 30,3 | 27,8 | 27,2 | 26,6 |
| Irland | 32,3 | 28,6 | 27,7 | 27,0 |
| Italien | 28,3 | 24,9 | 23,8 | 23,2 |
| Nederländerna | 34,5 | 30,1 | 29,4 | 28,7 |
| Spanien | 32,0 | 27,6 | 26,1 | 25,1 |
| Sverige | 33,0 | 27,2 | 26,6 | 26,2 |
| USA | 32,7 | 27,9 | 26,8 | 25,5 |
| Medel | 32,6 | 28,3 | 27,4 | 26,6 |
| Differens Sverige jmf mot InterPIGs medelvärde | ||||
| 2019 | 0,4 | -1,1 | -0,8 | -0,4 |
| 2018 | 0,3 | -1,1 | -1,5 | -0,5 |
Om InterPIG
InterPIG är en internationell benchmarkinggrupp som bildades redan 2002. Initiativtagare till gruppen var forskare och rådgivare från Danmark, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. Sverige kom med som aktiv deltagare i InterPIG redan efter några år. Från och med 2009 har det årligen publicerats en svensk ”Internationell rapport”, med sammanställningar och jämförelser mellan medlemsländernas nationella produktionstekniska och produktionsekonomiska resultat inom grisföretagande. Gruppen har vuxit successivt och nu ingår det 17 medlemsländer i InterPIG; 14 från Europa samt Brasilien, Kanada och USA.
De skillnader som finns mellan länderna i till exempel avräkningssystem kompenseras för, så långt det är möjligt, med hjälp av omräkningar. I det samlade slutdokumentet gör alla länderna redovisningarna på samma sätt, vilket innebär att resultatutvecklingen inom respektive land är lätt att följa på ett tillförlitligt sätt.
Vill du veta mer?
I Internationella rapporten 2020, som tas fram på uppdrag av LRF Kött, kan du läsa mer om internationella jämförelser från InterPIG. Rapporten finner du på Gård & Djurhälsans hemsida under fliken Kunskapsbank. Gå sedan vidare Gris/Gård- och driftsledning/Ekonomi och marknad.
Rapporten går även att nå via LRF Kötts statistikplattform på https://q.ja.se/statkott
Ingvar Eriksson
Gård & Djurhälsan