Plötsliga dödsfall fick sin förklaring med hjälp av obduktion
Korrekt ställd diagnos är en förutsättning för att kunna sätta in rätt och effektiv behandling vid sjuklighet eller ökad dödlighet. Obduktion var en av pusselbitarna som ledde till att diagnosen APP kunde ställas i en besättning härförleden.
Actinobacillus pleuropneumoniae (APP) är en gramnegativ bakterie och en betydelsefull orsak till luftvägsinfektioner hos grisar. Grisarna drabbas främst av sjukdomen under perioden från avvänjning fram till slakt. APP delas in i olika serotyper och i Sverige är det framförallt serotyp 2 (APP2) som orsakar problem.
Akut och kronisk form
Den allvarligaste formen, elakartad lungsjuka, har ofta dödlig utgång. Vid akut sjukdom upphör grisen att äta, får hög feber (40,5-41,0 °C) och får forcerad, ansträngd andning och kan eventuellt bli rött missfärgad i huden. Även kräkningar kan ses. Sjukdomsförloppet är ofta mycket snabbt och toxiner (gifter) som bildas av bakterien gör att grisar kan dö bara några timmar efter att de infekterats, ibland innan några sjukdomssymptom hunnit iakttas. Sjukdomen kräver därför snabbt insättande av behandling.
Kronisk APP, som kan visa sig som mer eller mindre utbredda lungsäcksinflammationer vid slakt, kan förekomma utan att man ser tecken på klinisk sjukdom. Dessa fall kan ge produktionsförluster genom sämre foderomvandling och nedsatt tillväxt.
Behandling av akut form
Vid akuta utbrott rekommenderas att sänka fodret i hela stallet, samt att gå med vid utfodringen minst en gång per dag och behandla de grisar som inte går fram och äter med antibiotika. Penicillin är vanligen förstahandspreparat. Det kan vara värdefullt att även ge NSAID-preparat som har smärtlindrande och inflammationshämmande verkan.
Vid större utbrott, då en stor del av en omgång är drabbad, kan en hel grupp behöva behandlas via fodret eller vatten. De grisar som inte äter behöver dock även fortsättningsvis behandlas individuellt.
Så sprids APP
Kroniskt infekterade grisar bär bakterien i tonsillerna under flera månader och kan då smitta djur som tidigare inte stött på infektionen. En sugga med APP-bakterier i tonsillerna kan överföra bakterien till sina kultingar redan under ditiden. Smågrisarna är vanligen skyddade mot sjukdom genom antikroppar från råmjölken men kan ändå bli smittbärare. Sjukdomen kan sedan bryta ut i tillväxtavdelningen då skyddet från råmjölken klingar av.
Vid akut sjukdom sprids bakterien mellan grisar i samma utrymme genom droppsmitta från utandningsluften. Flytt och blandning av grisar ökar risken för smittspridning. Överbeläggning, undermålig luftkvalitet och samtidig infektion med andra smittämnen, såsom mykoplasma (SEP), är också kända riskfaktorer för att sjukdom ska bryta ut.
Förebyggande insatser
Viktiga förebyggande åtgärder för att förhindra akuta utbrott är tillämpandet av strikt omgångsuppfödning med bra interna smittskyddrutiner, samt att tillse att ventilationen fungerar optimalt. Vid akuta utbrott är det fördelaktigt att ha separata kläder och skor till den drabbade avdelningen för att minimera att smittan sprids vidare till en annan avdelning.
Vaccination mot sjukdomen är möjlig, men innan en eventuell vaccination inleds rekommenderas att provtagning utförs för att ställa rätt diagnos och för att få en uppfattning om när under uppfödningen djuren bildat antikroppar. Genom detta kan tidpunkten för vaccinering optimeras.
I besättningar där misstanke om akuta APP-infektioner förekommer kan det vara värdefullt att alltid ha en ordentlig kontroll av grisarna i samband med utfodring – det ger en bra vägledning om grisarnas hälsostatus. Grisar som inte direkt går fram och äter bör märkas och hållas under uppsikt. Vid minsta tecken på sjuklighet i form av feber eller påverkad andning bör dessa grisar behandlas enligt ansvarig veterinärs instruktioner.
Obduktion som redskap
Vid sjukdomsutbrott där många grisar insjuknar eller dör är obduktion ett värdefullt verktyg för att ställa diagnos, så att rätt behandling och åtgärder kan sättas in.
Hur gick det då i den aktuella besättningen? Efter insatta åtgärder och individbehandling av sjuka grisar klingade problemen med ökad dödlighet av. Arbete med förebyggande åtgärder för att förhindra nya utbrott i besättningen pågår.
Hanna Arosenius och Kerstin Ortman
Gård & Djurhälsan