Publicerad 2019-10-18
Hållbar utveckling är en utveckling som möter nutidens behov utan att kompromissa med kommande generationers förmåga att tillgodose sina behov, enligt Brundtlandkommissionen.Foto: Mostphotos


Ökad social hållbarhet inom grisproduktionen

Hållbar produktion av livsmedel från djur var ett tema som kom igen i många föredrag på EAAP. SLU-doktoranden Stanley Zira rapporterade preliminära resultat från en studie kring socialt hållbar svensk grisproduktion på konferensen.

Lantbrukets djur har fått mycket uppmärksamhet på senare tid när det gäller hållbarhet och inte minst klimatförändring. Vetenskapliga resultat blandas med tyckanden i media. På EAAP-konferensen i Gent pratade man om att lantbrukare behöver få ”licens att producera”. Enkla, billiga lösningar kan inte tillfredsställa alla intressenter. En värdering av grisproduktionens hållbarhet bör inte bara innehålla miljömässiga utan även sociala aspekter. På konferensen presenterade vi ett verktyg som kan användas för prioritering när det finns flera aspekter att ta hänsyn till i en hållbarhetsvärdering.

Parvisa jämförelser

Hållbarhetsvärderingar av miljömässiga aspekter inom grisproduktionen har gjorts tidigare och i ett pågående projekt som leds av RISE görs nu en miljömässig livscykelanalys (LCA) av svensk grisproduktion.

I ett parallellt EU-projekt utvecklar vi en metod för social livscykelanalys. Vi har identifierat sociala aspekter, dels från litteraturen och dels från en workshop med experter. I nästa steg ska vi koppla ihop miljömässiga och sociala aspekter för att utvärdera olika produktionssystem.

Det verktyg vi arbetar med kallas Analytisk hierarkisk process. Med detta verktyg kan representanter för livsmedelsproduktionens många intressenter rangordna olika h­å­l­l­­barhetsaspekter i betydelse, genom parvisa jämförelser. Genom att använda analytisk hierarkisk process får vi fram vikter som visar betydelsen av olika sociala aspekter.

Inkomst och djurhälsa

I en pilotstudie bad vi tre experter att rangordna fem aspekter för djurskötarna och fem för djuren. För djurskötarna hade rimlig inkomst den högsta vikten, följt av arbetsglädje, hälsa och säkerhet samt rimligt långa arbetsdagar. En aspekt som kom upp på vår workshop var kommunikationsproblem mellan djurskötare och lantbrukare, men den fick låg vikt.
När det gäller grisarna hade djurhälsa den högsta vikten, följt av djurmiljö, hantering vid slakt och möjligheten att uttrycka normala beteenden. Lägst vikt fick djurskyddslagstiftningen. Verktyget kan användas av lantbruksorganisationer, beslutsfattare och forskare för att prioritera frågor som påverkar produktionens sociala hållbarhet.

I mitt doktorandprojekt a­n­vän­der vi nu analytisk hierarkisk process för att väga samman sociala aspekter för sju olika intressenter: djurskötare och grisproducenter i Sverige, lantarbetare som jobbar med växtodling för foderproduktion, grisar, konsumenter, lokalsamhället runt gården och samhället i stort. Ett tiotal experter har bidragit genom att rangordna olika aspekter i en webbenkät. Dessa vikter använder vi för att göra en social livscykelanalys av två olika grisproduktionssystem i Sverige.

Projektet finansieras av EU (ERA-NET SusAn), Formas och Future Food (SLU). Mer om projektet hittar du på: https://q.ja.se/Hallbargrisproduktion

Stanley Zira
SLU