Publicerad 2019-10-17
European Association on Animal Production (EAAP) håller årligen en konferens där europeiska forskare delar sina senaste rön med varandra. I år hölls konferensen i Ghent i Belgien. Foto: Mostphotos


Uthållig intensifiering ledord på forskarkonferens

Den årliga EAAP-konferensen (European Association on Animal Production) hölls detta år i Ghent, Belgien. Konferensen var välbesökt med ett stort antal deltagande forskare på plats. Det var den 70:e EAAP-konferensen och titeln detta år var ”Animal Farming for a Healthy World”. Som titeln antyder var det stort fokus på ökad hållbarhet inom animalieproduktionen. Ledorden var ”Sustainable Intensification”, det vill säga uthållig intensifiering.

Inledningsvis diskuterades konsekvenserna för vår planet av världens köttproduktion och köttkonsumtion samt olika religiösa och kulturella orsaker till hur vi ser på och hanterar våra djur. Därefter följde många varierande ämnen i ett stort antal olika sessioner, några av dem refereras här.

Förutom de tre dimensionerna ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet togs djurvälfärd och djurhälsa upp som ett fjärde mål i hållbarhetsbegreppet. Ett antal föredrag beskrev kunskapen i samhället kring villkor och förhållanden i animalieproduktionen, förhållningssätt hos konsumenter till djur och deras miljö och effekterna detta kan ha på framtidens animalieproduktion.

Anders Herlin, Institutionen för biosystem och teknologi vid SLU i Alnarp var på plats på EAAP för att dela kunskap och erfarenheter med europeiska forskarkollegor.
Foto: SLU

Ökad automatik

I en session kring Internet of Food and Farm (www.iof2020.eu) beskrevs teknik och möjligheter vid användning av sensorer, bildanalys och ”precision farming”, exempelvis automatisk registrering av foder- och vattenkonsumtion samt viktsutveckling, för att ge djuren ökad frihet, bättre djurvälfärd och möjligheter för skötaren att få tidiga indikationer vid hälsoproblem hos enskilda individer.

IOF syftar bland annat till att hjälpa till i slutfasen av produkt­utvecklingen fram till kommersialisering. Inom denna session presenterade min kollega Anders Herlin en poster kring en smart öronmonterad sensor för suggor för att underlätta övervakning av grisningsförlopp och hälsostörningar under och kring grisnings­perioden.

Det framfördes dock även varningar för negativa konsekvenser som teknikutvecklingen kan föra med sig. Frank Tuyttens, ILVO, Belgien, nämnde risker som att animalieproduktionen intensifieras ytterligare och att den direkta kontakten mellan skötare och djur reduceras. Enligt Tuyttens finns studier som visar på att detta försämrar skötarens känsla för djuren.

Stallmiljö, Zink, kastration

Behovet av att minska Europas antibiotikaanvändning och den kommande utfasningen av zink­oxid var andra ämnen som diskuterades i ett flertal presentationer. Lösningar såsom ökad biosäkerhet, förbättrade skötselrutiner, mindre stress för djuren i uppfödningssystemen samt ökade kunskaper och information inom alla led i uppfödningen framfördes.

Jämförelser mellan kastrater, immunokastrerade galtar och rena galtar då det gäller ­utfodringsrekommendationer, tillväxt, foderförbrukning, be­teende med mera presenterades också i ett antal föredrag.

Själv höll jag en presentation om pågående studier inom EU-projektet PigSys (www.pigsys.eu). I detta projekt studerar SLU Alnarp effekten av duschning respektive ökat luftflöde på liggytan på välfärd, boxhygien och stallmiljö mätt som ammoniakemission hos slaktgrisar under varma förhållanden.

Referenser kan erhållas av respektive författare på begäran.

Anne-Charlotte Olsson
SLU