Publicerad 2019-10-16
I 90-talets transpondersystem var utfodringsstationen ofta placerad i ett hörn och suggorna bar chippet i ett halsband. I dag vet man bättre; utfodringsstationen bör placeras mitt i boxen och chippet är mindre och sitter en bit in på örat.  Foto: Emma Sonesson


”Jag tycker att fördelarna överväger nackdelarna”

Jens-Ole Laustsen säljer stallar och inredning, både transpondersystem och andra system. Samtidigt är han grisföretagare på Hjularödsgrisen AB, där det årligen tas fram knappt 20 000 smågrisar. Grisföretagaren ringde upp honom för att diskutera ESF (electronic sow feeding).

Veterinär Magdalena Jacobson är i sitt inlägg ”Funderar du på transponder - tänk efter före” kritisk till ESF-system till suggor. Jens-Ole Laustsen har inte riktigt samma uppfattning.

– Nej, inte riktigt så som hon beskriver det. Men såklart, det är väldigt viktigt hur du utformar stallet och placerar ätstationen. Den ska stå mitt i boxen, vilket gör att de starka suggorna får svårt att blockera ingången. Det är väldigt viktigt att suggorna inte är rädda för att gå in och äta, säger han och fortsätter:

– Det finns fördelar och nackdelar med alla system men jag tycker att fördelarna i ett ESF-system överväger. Den största fördelen är att det är det enda sättet du kan utfodra lösgående suggor individuellt. Suggor äter i olika takt, vilket de har möjlighet att göra i transpondersystemet.

En annan fördel enligt Jens-Ole är att systemet är yteffektivt. För omkring ett år sedan byggde han om sin egen anläggning på Hjularöd. I samma byggnad där det förut fanns 388 platser exklusive unggyltor på djupströ, ryms i dag 700 platser inklusive unggyltor med ströad liggyta, och då är varje suggplats ändå något större än vad regelverket kräver.

Ombyggnaden är också ett exempel på att det är ganska enkelt att anpassa befintliga stallar till ett EFS-system.

Jens-Ole Laustsen har lång erfarenhet av transpondersystem, både via praktiskt arbete och som säljare av stallinredning.
Foto: Emma Sonesson

Träningsstation nödvändigt

Samtidigt medger Jens-Ole att systemet har utmaningar. En sådan är processen då suggorna ska lära sig systemet.
– Upp till fem procent av djuren på Hjularöd vill inte gå in i ätstationen. De letar vi upp, det är enkelt då vi kan färgmarkera suggor som går in och därmed kan vi lätt se de som inte har någon färgmarkering. Vi öppnar transpondern och föser in dem där. Men du kan inte göra det arbetet ensam, man måste vara minst två stycken. De flesta suggorna lär sig på några dagar. Enstaka suggor som inte lärt sig har vi flyttat då vi haft gott om plats på annat håll i stallet. De som verkligen inte lär sig har vi helt enkelt slagit ut, berättar han och poängterar vikten av att ha en särskild box med mindre yta, som fungerar som träningsstation.

Svårigheterna med upplärning är givetvis mindre då man startar upp en ny besättning, än om man som i Hjularödsgrisens fall lägger om systemet med befintliga suggor.

– Från början var det en väldig utmaning att lära suggorna. Från att äta i traditionell krubba den ena dagen skulle de plötsligt nästa dag äta i transpondern. Det höll faktiskt på att knäcka mig. Men andra omgången var det som att vända på en hand.

På Hjularöd har man, utöver ordinarie inlärningsstation, satsat på en dummy, en enklare variant av ätstation, där unggyltorna får träna innan de kommer till ordinarie träningsstation.

Inte för alla

I egenskap av säljare av inredning kan Jens-Ole skriva under på att intresset för ESF-system ökat de senaste åren, efter att ha varit väldigt svalt ett antal år. Samtidigt vittnar han om att det finns grisföretagare som inte trivs med ESF och som passar på att byta till andra system när tillfälle ges.

– Du måste vara intresserad av teknik. Du måste också lägga tid på att kontrollera att systemet fungerar hela tiden och på att kolla så att alla suggorna mår bra, att ingen är halt och så vidare. Det faller sig mer naturligt i ett system med ätbås, där man kan närvara när suggorna går in i båsen och äter samtidigt.

Just vikten av tillsyn är anledningen till att man på Hjularöd valt bort automatiskt strösystem.

– Jag vill att djurskötaren ska behöva gå in i boxen och strö, då reser sig ofta suggorna och man upptäcker om någon är dålig. Självklart underlättar ett automatiskt strösystem mycket manuellt arbete och ger möjlighet att strö lite mindre per gång, men däremot oftare, så man kunde ha det som ett komplement i ett EFS-system, säger Jens-Ole.
Strömängden är, som i flera andra system, en balansgång mellan hygien och att tillgodose suggornas beteendemässiga behov. På Hjularöd kommer SLU under hösten att göra försök med halmhäckar med både halm och ensilage.

Jämna suggor

Som svar på frågan om eventuella stereotypier bekräftar Jens-Ole att det förekommer, men säger samtidigt att det inte är specifikt för transpondersystemen. Sett ur djurvälfärdsperspektiv rankar han EFS-system högre än andra system.
– I transpondersystem kan du hålla suggorna i jämt hull. Jag ser det som dålig djurvälfärd om man inte kan göra det. Vi har färre bogsår i det här systemet och bättre klövhälsa. I djupströsystemet hade vi många suggor som var svampiga i klövarna. Även om det ser torrt ut på ytan så är det blött där suggornas klövar är.

Vill du veta mer om ESF-system?

Då kan du gå på Alnarps Grisdag 2019 som har tema ”Val av inhysningssystem och diskussioner kring förprövning av djurstallar”. På programmet finns bland annat två punkter om just ESF. Arrangemanget äger rum 14 oktober och sista anmälningsdag är 9 oktober.

Fyra tips från Jens-Ole till dig som funderar på att investera i ESF-system

  1. Tänk igenom stallets design och ätstationens placering noga.
  2. Tillämpa stabila suggrupper.
  3. Spara inte bort träningsstationen.
  4. Är du inte teknikintresserad - välj ett annat system.

Emma Sonesson
Grisföretagaren