Publicerad 2019-08-25
Utlastningsfållan är uppbyggd av gammal stallinredning.
Foto: Helena Carlzén


Smittsäkert, snabbt och smidigt

Smittor kan spridas mellan besättningar på flera olika sätt. En väl fun­gerade utlastning är en viktig del i smittskyddsarbetet. Gård & Djurhälsan har besökt Magnus Erlandsson som satsat på en ny utlastning, för att ta del av hans erfarenheter.

Smittsäkrad besättning gris har firat sin treårsdag och sedan starten har många åtgärdslistor upprättats och fullbordats. Programmet är omfattande och efter att kriterierna för grund är uppfyllda, finns det utrymme för ännu fler bra diskussioner och förbättringsarbete.

Ett av de områden som diskuterats mest i besättningarna är det som handlar om utlastning. En lyckad utlastning kräver tillräckligt med personal, en förutsättning för att transportören ska kunna hålla både tidsplan och smittskyddsregler. Snabbt, smidigt och smittsäkert är målet.
 

Transportören får röra sig i hela fållan, men inte in i stallbyggnaden.Foto: Helena Carlzén

Viktig gräns

Sättet att tänka kring utlastning har på många ställen ändrats. Att bestämma var gränsen mellan besättningens och transportörens ytor går är en sak. Att sedan hålla gränsen är en annan. I många fall har gränsen i praktiken inneburit att utlastningen har behövt byggas om. En del har klarat gränsen men fått göra avkall på funktionalitet. I många av dessa fall finns planer på att bygga något som fungerar bra ur både smittskydds- och arbetssynpunkt. För att ge inspiration kommer här ett exempel från en producent som har byggt om sin utlastning.

Återanvänd inredning

Magnus Erlandsson föder upp slaktgrisar söder om Kalmar. Tillsammans med sina söner har han gjort om sina utlastningsutrymmen för att de ska uppfylla kraven inom Smittsäkrad besättning.

Längs kortsidan på stallet, längst ifrån gårdsplan, har en yttre utlastningsfålla sammanlänkat två av slaktgrisavdelningarna. I ombyggnationen har gammal stallinredning som har gjutits fast i betongen använts.

Den gamla utlastningen låg inåt gårdsplan och användes även för inlastning av de inköpta grisarna. En av fördelarna med att ha byggt en ny utlastning tycker Magnus är just att inlastningen sker helt separat. Tidigare kunde det bli stressigt att hinna göra rent utlastningsutrymmet om nya grisar skulle anlända kort därefter.

Att flytta utlastningen till bortre delen av stallet har i Magnus fall inneburit att slakttransporten lättare kan backa till, både med och utan släp. Planer finns på att vinkla transporten ut från långsidan för att förhindra att luftintagen tar luft som kommer från bilen. Först ska dock en bit av en kulle grävas bort.
 

Här är det enkelt för transportören att backa till, men bilen hamnar nära luftintagen.Foto: Helena Carlzén

Lättarbetad lösning

Transportören arbetar i hela fållan utanför stalldörrarna. Grisarna drivs direkt från avdelningarna ut i fållan. Vid viss väderlek kan det vara svårt att få grisarna att gå ut från avdelningen. Om ventilationen stängs av tillfälligt går det lättare. Blåser gör det sällan just där men att bygga in korridoren skulle såklart göra att arbetet går lättare under dagar med kraftig blåst, snö eller is.

Väl ute går grisarna bra upp på bilen. Trots springor i den gamla inredningen upplever lantbrukaren inte problem med att grisarna stannar upp för att undersöka omgivningarna. Hel vägg nedtill kan annars vara en fördel eftersom grisarna då inte ser vad som pågår utanför fållan.

Ofta brukar Magnus och hans söner börja plocka ut grisar när chauffören ringer och säger att bilen lämnar slakteriet. Det tycker han fungerar bra eftersom grisarna är lugnare att hantera då.
 

Magnus erfarenheter hittills av den nya utlastningen

+    Separata utrymmen för in- respektive utlastning.
+    Lätt att tvätta.
+    Lättare för transportören att backa till.
-    Ibland svårt att få ut grisarna ur stallet.
-    Bilen står nära luftintagen.

 

Att tänka på vid gränsen mellan besättning och transportör

  • Hur tydligt markerad är gränsen? Den kan exempelvis tydliggöras med hjälp av målarfärg, varningstejp på aluminiumprofil, stoppskylt eller kedja.
  • Hur hanteras grisar som inte kan transporteras? Finns det möjlighet för transportören att se grisarna innan de passerat gränsen?
  • Hur går gårdens medarbetare när transportsedeln ska signeras?
  • Hur tvättas utlastningsutrymmet och vart leds tvättvattnet? Har utlastningen en separat slang eller högtryckstvätt?
  • Hur förvaras skivor, kläder och stövlar som används i utlastningsutrymmet? Var och hur rengörs dessa?

Helena Carlzén
Gård & Djurhälsan