Publicerad 2019-07-22
Tack vare bra miljö i stallarna och genomtänkta rutiner behövs inte foder med medicinska halter av zink på Äs längre. En del av fodret tilldelas för hand i form av torrfoder.


Rutiner och uppföljningger stabilt höga resultat

Hos Jeanette och Fredrik Elander utanför Västerås avvänjer satellitsuggorna stadigt runt 12,6 smågrisar per kull. Här berättar Jeanette om några av de insatser som gör skillnad för resultatet i just denna besättningen.

Familjen Elander föder upp runt 8 000 grisar integrerat per år. Grisningen sker på Viggby gård strax norr om Västerås. Vid avvänjningen föds en tredjedel av grisarna upp i Viggby och två tredjedelar av de nyavvanda smågrisarna flyttas till Äs ett stenkast bort, där de föds upp till slakt.

Suggorna hyrs in från Mycklinge-navet och i varje grupp finns plats för 40 suggor, men man har gått ner till 36 suggor då antalet avvanda smågrisar stadigt ökat med platsbrist som följd. Resultatet ligger runt 12,6 avvanda per kull.
Multiplicerat med 2,3 blir det 29 smågrisar per årssugga. Slaktsvinen har under det senaste halvåret haft en tillväxt på runt 1 000 gram.

– För några år sedan hade vi bra resultat av och till, men jag vågar säga att vårt resultat nu är stabilt på en relativt hög nivå i både BB, tillväxt och slakt, säger Jeanette.
 

Att hålla suggorna i god kondition är fokus på Viggby, då friska suggor ger fina smågrisar. Stödutfodring av suggorna baseras inte bara på deras hull, utan på hur mycket de orkar äta av ordinarie blötfoder. Alla som ligger 30 procent under kurvan eller lägre på foderkonsumtionen tilldelas torrfoder manuellt.  
– Det gör att vi hinner fånga upp dem innan de börjar tappa. Vi vill kunna skicka tillbaka suggor i bra skick till navet, säger Jeanette.Foto: Emma Sonesson

Rutiner i ryggmärgen

På frågan om vilka framgångsfaktorerna är tvekar Jeanette inte en sekund innan hon svarar:

– Vi jobbar med väldigt strikta rutiner som följs noga av engagerade medarbetare.

Varje arbetsmoment finns dokumenterat på en arbetslista och den som utfört rutinen sätter sin signatur när arbetet är utfört. En annan poäng med strikta rutiner är att det underlättar vid upplärning av ny personal.

– Vi gör samma saker vecka efter vecka, till slut sitter det i ryggmärgen.

Grunden till rutinerna i BB är att hålla suggorna friska.

– Är suggorna friska tar de väl hand om smågrisarna. Pigga smågrisar masserar juvret bra, vilket ger mycket mjölk och därmed bra tillväxt, motiverar Jeanette strategin.  

Smågrisarna själva är de som agerar budbärare för huruvida digivningen fungerar optimalt eller inte.

– De får vatten i skålar i smågrishörnet de första dagarna. Dricker de gärna vattnet är det något som inte fungerar riktigt som det ska med digivningen. Mjölken är ju både foder och vatten för smågrisarna.

Strategisk halmning

På Viggby tillämpar man även strategisk halmning sedan 2013, vilket innebär att golvet i grisningsboxen täcks med en halmbädd ett par dagar innan grisning. En vecka efter grisning mockas bädden ut för hand med grep och skottkärra. Jeanette menar att strategisk halmning har klara fördelar.  

– Det gör att vi slipper lägga tid på att skrapa skit första veckan efter grisning. Dessutom kan jag sova gott på natten, jag vet att ingen smågris ligger och blir nedkyld av golvet och suggan blir lugn och nöjd när hon kan bygga bo. Vi jobbar med grisarna ungefär mellan sju och fyra på vardagar och sju och lunch på helger, däremellan vill jag inte behöva springa i stallarna om det inte finns djur som kräver extra tillsyn. Min uppfattning är att det är viktigt med lugn och ro i BB under grisningsperioden.  

Förebygger hellre

Varje vecka går man igenom suggornas skick lite extra noga, utöver den dagliga tillsynen. Statusen bokförs i ett protokoll som ligger till grund för vilka insatser som görs. Det kan exempelvis röra sig om någon sugga med röd bog, som behöver extra omsorg eller ett bog­skydd. Ett annat exempel är suggor med naggade spenar som man övervakar extra noga, kanske behöver de bli av med någon smågris mot slutet av digivningen.

– Genom att hålla koll på spenarna kan man spara in på en behandling, säger Jeanette och det blir tydligt att man i den här besättningen föredrar andra, helst förebyggande insatser, framför att ge en antibiotikabehandling.
– Vi har en del problem med spädgrisdiarré. De smågrisar som är blöta i rumpan markerar vi istället för att behandla direkt. Ofta har de repat sig till eftermiddagen. Och har de inte det så behandlar vi då. Detsamma gäller suggor som har feber i samband med grisning. De får febernedsättande först, sedan gör vi koll igen, oftast har febern gått ner och suggan är pigg igen. Annars behandlar vi, säger Jeanette.
 

Minutiös uppföljning, strikta rutiner och genomtänkta arbetslistor är melodin på Äs och Viggby. Antal fungerande spenar per smågris, behandlingar av olika slag samt foderåtgång är exempel på parametrar som Jeanette har koll på i uppföljningen.

Rutiner istället för zink

Då de strikta rutinerna gett resultat i grisningsstallet beslutade sig Elanders för att även ta arbetssättet vidare till tillväxtavdelningarna 2016. Samtidigt slutade de med zinkfoder.

– Vi hade bekymmer i tillväxtstallarna och jag bestämde mig helt enkelt för att gå till botten med det och införde strikta rutiner även där. Nu vet jag vad som fungerar, vad jag kan falla tillbaka på, även om jag experimenterar lite ibland för man vill ju hela tiden bli bättre. Det är lätt att tro att ett bra foder löser alla problem, men det är bara ett önsketänkande. Miljö och management betyder allt. En stor och fin gris vid avvänjning gör allt enklare. Det är i BB man lägger grunden för en lyckad avvänjning, säger Jeanette.

En restriktiv fodergiva de två första veckorna efter avvänjning har visat sig vara viktig på Äs för att lyckas utan zink.

– Även om grisarna utfodras restriktivt i början så växer de runt 500 gram i snitt under tillväxtperioden. Klarar våra grisar sig utan att få diarré upp till två veckor efter avvänjningen är det full gas som gäller därefter, säger Jeanette

Uppföljning visar vägen

Framgångsfaktor nummer två som Jeanette framhåller är uppföljning. I ett excelark visar hon några exempel på resultat av olika förändringar i besättningen.

När fiberfoder infördes till suggorna från fyra dagar före grisning gick andelen behandlingar mot grisningsfeber ner från 22 till 15 procent. När man började använda ammor i de grupper där systemet möjliggör det, sjönk smågrisdödligheten. En amma motsvarar en sänkt dödlighet på två procentenheter i besättningen. Dessutom sjönk andelen spenbehandlingar från 16 till sex procent. Rutinen med strategisk halmning har i sin tur inneburit en minskad andel behandlingar mot led- och klövproblem från 20 till fem procent.

Uppföljning av slaktgrisarna sker i Winpig Slakt och i det programmet finns möjlighet att följa upp olika saker på olika sätt.

– Som exempel gjorde jag en sammanställning över anmärkningar i slakten i diagramform över ett år. Då kunde vi se att lunganmärkningar minskat avsevärt i de äldre stallarna, vilket visade sig vara resultatet efter byte av ventilation, säger Jeanette, och konstaterar:

– Jag älskar uppföljning! Det gör att man hela tiden kan följa upp resultatet av olika insatser och ständigt utvecklas!

Viggby och Äs lantbruk

Drivs av: Jeanette och Fredrik Elander.
Grisar: Satellit inom Mycklinge suggring, producerar 8 000 slaktgrisar årligen.
Växtodling: Brukar 530 hektar.
Anställda: tre heltid plus familjen - Jeanette, Fredrik samt sönerna i varierande grad.

Emma Sonesson
Grisföretagaren