Publicerad 2019-05-17
Helena Carlzén är veterinär på Gård & Djurhälsan och en av dem som arbetat med projektet Stark från start.
Foto: Emma Sonesson


Fakta och tips från Stark från start

Stark från start är ett projekt där Gård & Djurhälsan sammanställt befintlig kunskap kring smågrisuppfödning, från det att gyltan föds till att hon utvecklats till en produktiv, hållbar sugga som avvänjer många, starka smågrisar. Här presenteras några av de fakta och tips som Helena Carlzén bjöd på under en av föreläsningarna inom Stark från start. Projektet är finansierat via landsbygdsutvecklingspengar från EU.

 

Råmjölk

Råmjölken innehåller energi, antikroppar och tillväxtfaktorer. För att smågrisarnas immunförsvar ska utvecklas optimalt behöver de få råmjölk från sin egen mamma. Ett sätt att säkerställa att alla smågrisar får råmjölk kan vara skiftesdigivning.

 

 

 

 

 

 

 

 


Juverbölder

Sortera bort suggor med juverbölder vid avvänjning. När smågrisarna slutar dia ur juvret får bakterierna tid att växa till sig och suggan kan lätt smitta övriga i gruppen om de får gå tillsammans.

 

 

 

Åldersfördelning i suggruppen

Med en bra åldersfördelning i suggruppen skapas förutsättningar för både hög produktionsnivå och god besättningsimmunitet. Därför vill man undvika en alltför hög utslagning av unga djur, då resultatet blir en yngre suggrupp än vad som är optimalt.

 

Brunstsynkronisering

Håll koll på när gyltan visar sin första brunst. Detta är dag 1 i brunstcykeln. Från dag tolv är gyltan påverkbar och nästa brunst kan tidigareläggas genom positiv stress så som galtkontakt, omgruppering eller flyttning. Detta kan vara ett sätt att synkronisera brunsterna hos en grupp med gyltor. Ett annat sätt är att göra det med hjälp av syntetiskt progesteron. Gyltan bör semineras på andra eller tredje brunsten.

 

Grisningstid

En utdragen grisning ökar risken för svaga och dödfödda smågrisar. Grisningstiden påverkas av:

  • Tiden som suggan kan ägna åt bobygge. Ge henne rikligt med halm att bygga med!
  • Om suggan är lösgående eller fixerad under grisningen.
  • Suggans hull och energistatus. Fundera på att senarelägga en av dygnets fodergivor under dygnen då gruppen grisar, så att suggan har energi kvar till natten, då grisningen oftast sker.
  • Stress och störande aktiviteter i stallet.

 

 

 

 

Spermietransport

Tvärtemot vad man kanske tror så simmar inte spermierna mellan livmoderhalsen där semindosen läggs och äggledaren där befruktning sker. De är istället beroende av livmoderkontraktioner för att ta sig fram. Kontraktionerna skapas med hjälp av hormonet oxytocin. Frisläppningen av oxytocin är beroende av att miljön kring suggan är stressfri.

 

 

 

Hygien vid seminering

Håll god hygien i samband med seminering, allt för att undvika att föra in bakterier i livmodern. Om du använder handskar - tänk på att en smutsig handske är lika smutsig som smutsiga händer!



Gyltuppfödning

Målet är att gyltan ska grisa in vid ett års ålder, vilket bland annat visats i det stora projektet Fruktsamhetslyftet. Sedan den studien gjordes har genetiken bytts ut i Sverige, men principen gäller fortfarande, då genetiken i studien inte var en variabel som påverkade resultaten. Lagom tillväxttakt, gott om plats och rätt näringsinnehåll i fodret är viktiga faktorer för att lyckas med gyltuppfödningen. TopigsNorsvin har manualer som kan användas som riktmärke.

 


Suggans hull

Lagom är bäst när det gäller hull på suggor. Ett så jämnt hull som möjligt är att föredra. En dansk studie har visat att en sugga som i hög grad går upp och ner i hull under grisningscykeln kostar runt 2 000 MJ NE per sugga och år i extra foder.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Resultatuppföljning

Använd resultatuppföljning för att se om de insatser som görs i besättningen ger önskvärda resultat!

 

 

 

 

 

 


Lugn och ro

I början av digivningsperioden är det suggan som sätter i gång digivningarna. Känner hon sig stressad eller störd går det ut över smågrisarna. Var därför noga med att arbeta tyst och lugnt i grisningsavdelningen för att störa suggorna så lite som möjligt.


 

Temperatur

Det smågrisen behöver när den föds är framförallt värme och råmjölk. Den termoneutrala zonen för en nyfödd smågris ligger mellan 32,5 och 35 grader. Hos en nyfödd smågris sjunker kroppstemperaturen i genomsnitt två grader på bara en halvtimme. Sjunker temperaturen för lågt och det tar för lång tid innan smågrisen får dia råmjölk, försämras dess möjligheter att överleva. En dansk studie har visat att ett rejält halmlager på golvet är det allra effektivaste sättet när det gäller att hjälpa smågrisarna att hålla värmen.

 

Emma Sonesson
Text
Malin Strandli
Illustration