Publicerad 2019-04-06

Vi har en smakresa att göra

Det är inte utan en viss eftertanke man kan ta sig en riktig funderare på vad är det som styr marknaden. Är det taktiska affärer och duktiga affärsmän eller är det klimatet och sjukdomar? Vid första anblicken är det ganska självklart affärsmässigheten. Men med lite eftertanke och tillbakablick så kan man ganska snabbt konstatera att för vår näring som producerar livsmedel blir det allt oftare de yttre faktorerna som allt mer styr marknadsbilden.

De som var med på slutet utav 90-talet då klassisk svinpest härjade i Europa kommer säkert ihåg den rejäla prisökningen vi fick utav marknaden på grund utav detta. Men ökningen efterföljdes också av ett rejält prisfall ett par år därefter, då produktionen återhämtade sig. Historiskt sett hade vi då det absolut sämsta pris jag varit med om. Det sjönk så pass, att de avtal vi då hade kopplade till avräkningssystemen i våra sugg­ringar blev negativa. Skulle de då fullföljts hade innebörden blivit att en satellit skulle få betalt för att ta emot en dräktig sugga.

Vi ser flera sådana här kopplingar till klimat och sjukdomar allt oftare idag. Men det som ger de kraftiga marknadssvängningarna är den globalisering som skett med livsmedel, vilket även inkluderar grisen. I dag transporteras stora mängder mat kors och tvärs över jordklotet, för att en specifik styckningsdetalj, eller vissa grönsaker skall nå rätt marknad och en specifik kund som efterfrågar just den produkten och är beredda att betala för den. Man kan tycka att det är lite hysteriskt att inte nöja sig med att äta det som produceras i sin närmaste omvärld, men hur skulle vi i Sverige klara oss utan bananer och kaffe som i dag är självklara produkter att hitta minsta lilla butik?

Lyckas vi i dag inte vara med och göra dessa affärer, är vi heller inte med och kan överleva konkurrensen på sikt. Så det är nog bara att gilla läget, och istället se över möjligheterna att bättre klara de marknadssvängningar som sker direkt på våra produkter när de skall säljas, men även indirekt på våra insatsvaror till vår produktion, det gäller allt ifrån aminosyror till soja.

Trots den tydliga globalisering och det handelsmönster vi i dag har, är jag fast övertygad om att det finns mycket kvar att göra på vår hemmamarknad för att locka till oss nyfikna kunder som vill ha nya innovationer och smakupplevelser i den svenska gastromin. Här finns mer att göra med den välsmakande svenska grisen med smakorden hög umami, god munfyllighet, kokumi, nötighet och så vidare. De styckningsdetaljer som man lyfter som bäst i test är inte filén eller karrén, utan istället bogköttet på grisen som i dag absolut inte är den detalj som har det högsta värdet i köttdisken. Jag kan bara konstatera att vi har en resa i smakupplevelse att göra, när det finns detaljer som är godare än karrén!

Och varje detalj på grisen som vi lär oss att hantera på rätt sätt, för att hitta dess slutkund på hemmamarknaden, är en seger för en säkrare marknad, med mindre koppling till de globala affärerna och störningar som vi inte direkt kan råda över. Dessutom blir vi lite klimat­smartare med mindre transporter, något som vi i dag alltid kommer tillbaka till.

Ingemar Olsson
Ordförande Sveriges Grisföretagare