Publicerad 2019-03-24
Tvätt och desinficering av stallar är ett bra sätt att minska på smittrycket. Men tillräcklig upptorkning efteråt är av största vikt.
 Foto: Envirologic


Upptorkning av stallet ger säker vinst - varje gång

Det finns potential att spara fyra kronor* per gris på att låta stallet torka upp i tillräcklig grad efter tvätt, exempelvis genom att låta värmekanonen gå under längre tid.

– Alla grisproducenter borde göra det, om inte, så ligger de efter, låter det från grisrådgivare inom det danska rådgivningsbolaget LMO.

De tas bort från suggan och flyttas till en annan avdelning, kanske till och med i ett helt annat stall. De blandas med andra grisar som de inte känner, och de ska plötsligt leva på foder och vatten istället för mjölk. Det är många stressfaktorer under avvänjningen av smågrisar som kan resultera i lägre tillväxt och hälsoproblem.

 

Anders Peter Andersson, grisrådgivare på LMO.

Kostar energi

Men en av de mer bortglömda stressfaktorerna i tillväxtstallet är de fuktiga ytor som särskilt under vintern kan resultera i att grisarna fryser och behöver spendera energi på att både hålla värmen, och att själv torka upp stallet, berättar Anders Peter Andersen, som är grisrådgivare på det danska bolaget LMO.

– Smågrisarna kommer in i stallet med mycket lite kroppsfett och är därför väldigt utsatta för temperaturändringar och kyla. Och det är ett uppenbart problem, eftersom smågrisar som fryser spenderar energi på att hålla värmen, istället för att växa, säger han, och förklarar att man som grisuppfödare därför bör vara mycket noga med att avlägsna fukten från betonggolvets sprickor och porer, innan insättning.

– Det kan lätt vara 25 grader i stallet, och det kan se ut som att det är torrt på golvet. Men många gånger ser vi att betonggolvet kanske bara är 13-14 grader varmt. Då behöver grisarna spendera energi på att värma upp golvet, och därför ar det otroligt viktigt att man ser till att torka upp stallet, så att man ger grisarna de bästa förutsättningarna för att växa. Det ger både bättre djurvälfärd och bättre ekonomi.

Fukt kan ge ökad sjuklighet

Anders Peter Andersson har över 20 års erfarenhet som driftsledare i både danska stallar, och i andra länder. I sitt yrke som grisrådgivare ser han ofta att just upptorkningen av stallar är ett av de områden som felar.

– Det är galet och det finns inga ursäkter för att inte ge grisarna de bästa förutsättningarna för att växa, varken sett ur djurens eller företagarens synvinkel. Det är absolut nödvändigt att det fungerar varje gång. Det löser naturligtvis inte alla problem, men korrekt upptorkning är en av grundpelarna för att lyckas i stallet, säger han och får uppbackning av sin kollega Niels Hegelund, som påpekar att de kalla och våta ytorna även ger hälsomässiga utmaningar för grisen, utöver den energi som förbrukas på att hålla kroppsvärmen uppe.

– När grisen kyls ner, blir den automatiskt mer mottaglig för sjukdomar. Det betyder att risken för att grisen blir sjuk ökar, likaså kan de tappa foderlusten. Det är ju inte sterila miljöer de går runt i, och därför finns det uppenbara konsekvenser förknippade med att göra dem mer sårbara än nödvändigt, säger Niels Hegelund.

 

Niels Hegelund, grisrådgivare på LMO.

Bakterier överlever

Niels Hegelund berättar vidare att fukt är just en sådan faktor som ger bakterier och virus bra villkor för att överleva och föröka sig. Fukt kan lätt gömma sig i sprickor i golvet, som kan vara så små att de inte syns från gången.

– Det kan mycket väl vara så att man tvättat stallet, men om man inte efteråt ser till att porerna och sprickorna i golvet torkar upp helt, så kan bakterierna relativt enkelt överleva, säger han, och berättar att korrekt upptorkning är nödvändig för alla girsföretagare, oavsett om krafterna läggs i grisningsstallet, tillväxtstallet eller slaktgrisstallet.

– Om vi exempelvis tittar på de suggbesättningar som tvättar grisningsavdelningen och inte torkar upp ordentligt efter, så riskerar lantbrukaren att sätta in en sugga med ett mjölkstinnt juver på en kall och fuktig golvyta. Det kan lätt ge juver­inflammation och så ökar risken för att suggan får en dålig start. Så det är inget tvivel om att det finns vinster att hämta på alla nivåer.

Spara 40 000 kronor* om året

De två rådgivarna uppskattar att ett korrekt upptorkat tillväxtstall kan ge grisföretagaren en besparing på runt fyra kronor* per gris, motsvarande 40 000 kronor* årligen om det produceras 10 000 grisar mellan sju och 30 kilo varje år.
Besparingen grundar sig på en minskad foderförbrukning, då grisen inte behöver använda energi för att värma upp sin kropp och stallet. På samma sätt lyfts djurhälsan och dödligheten minskar.

– I ett genomsnittligt grisstall kommer man kunna spara tre kronor per gris, genom att sänka dödligheten med bara en procent. Det är alltså mycket, säger Niels Hegelund och understryker att vinsten även finns när det gäller större grisar, även om den är som störst i tillväxt- och grisningsstallet.

– Effekten och besparingen är en smula mindre på slaktgrisar, eftersom de på grund av deras storlek har lättare för att värma upp och torka ur stallet utan att bli sjuka. Men oavsett, så kommer det likväl att kosta en betydlig summa pengar i form av ökad foderförbrukning.  

 

En av de mer bortglömda stressfaktorerna är de fuktiga ytor som särskilt på vintern kan göra att grisarna fryser, framförallt nyinsatta tillväxtgrisar.
Foto: Emma Sonesson

Värmekanon lönsamt

En del grisproducenter väljer att torka upp i stallet genom att ha fler dagar tomtid mellan grupperna och därmed öka antalet timmar för upptorkning.

– Men det är ju inte alltid möjligt, och det är ju lite av en lyxmodell, säger Anders Peter Andersen och pekar på att det lättaste är att köpa en lagom stor värmekanon som kan gå i stallet.

– Det absolut enklaste sättet att torka upp på är att köpa sig en brännare med exempelvis en 60 liters tank. Det är inte svårt att låta den gå hela natten, och du kanske inte behöver spendera mer än 5 000 till 10 000 kronor* på en riktig brännare. Om man redan har en, där tanken inte är tillräckligt stor, kan den bara förstoras. Det är billigt och absolut inte komplicerat, säger Anders Peter Andersson.

Win-win med upptorkning

Anders Peter Andersson berättar vidare att det finns tre olika invändningar som grisuppförare vanligen har emot att låta värmekanonen gå; att det är för dyrt, att bränslet tar slut över natten och att upptorkning sker alla tomdagar.

– Men det håller inte. Redan en besparing på 0,1 foderenhet** per gris betalar för 9 600 liter olja vid en produktion på 10 000 grisar. Det är nästan ingen förbättring som krävs, innan investeringen är helt intjänad. Allt därutöver är pengar rakt ner i lantbrukarens ficka, säger han och kommer med en liten uppmaning:

– Korrekt upptorkning av stallet är så basalt, att alla grisproducenter borde göra det. Om man inte gör det ligger man efter, det kostar både på hälsoläget och i plånboken.

*Danska kronor, reds. anm
** motsvarar omkring 0,9 MJ NEväx, reds. anm.
 

Grisrådgivarna tipsar:

Så ökar du värmekanonens hållbarhet


Det händer att värmekanonen har fasta plasthjul. Det finns dock risk för att själva brännarhuvudet tar skada av de stötar och slag som uppstår när värmekanonen körs omkring i stallet. Därför kan det vara bra att byta de hårda plasthjulen mot mjuka gummihjul. Tipset kommer ursprungligen från en montör, som sa att ”ett brännarhuvud är byggt till en panna med stationär placering – inte till ett flygplan”.


Så kollar du att golvet är torrt

Det enklaste och billigaste sättet att kontrollera om golvet är ordentligt torrt är att ta ett helt vanligt papper från skrivaren och lägga det på golvet i stallet. Ovanpå placeras en plastficka och överst läggs en tegelsten. Låt det hela ligga i en halvtimme och undersök därefter pappret. Är det torrt är stallet torrt, om inte så ska det tillföras ytterligare värme till avdelningen.

Ett annat sätt är att mäta temperaturen på golvet med en IR-termometer. När temperaturen uppnår 22 grader är golvet torrt.

Rasmus Willesen LMO
Översättning: Emma Sonesson