Publicerad 2019-03-23
Av Svenska Köttföretagens försäljning av semindoser på faderrassidan, stod HKScan hampshire för 73 procent, TopigsNorsvin duroc för 18 procent och DanBred duroc för nio procent år 2018. Foto: Emma Sonesson


Erfarenheter av dansk genetik i svenska besättningar

Hur fungerar DanBreds genetik under svenska förhållanden, och hur ges den bäst förutsättningar för att uttrycka sin potential? Det har Gård & Djurhälsan fått i uppdrag att ta reda på.

DanBreds genetik är etablerad sedan länge och helt dominerande i Danmark. Till Sverige kom DanBreds faderras duroc sommaren 2016 och moderraserna lanserades under hösten 2018.

Grisföretagarna i Danmark har gedigna manualer för exempelvis management och foder till sin hjälp i uppfödningen. Men skillnader i produktionssätt och system gör att manualerna kanske inte är helt applicerbara i svenska besättningar. Därför har Gård & Djurhälsan, med Ingvar Eriksson och Camilla Hallgren i spetsen, fått i uppdrag av Svenska Köttföretagen att välja det bästa från den danska kunskapen och göra den användbar i Sverige.

– DanBreds genetik i Sverige är än så länge ett okänt kort. Det är viktigt att faktorer som management och foder kopplas till svenska förhållanden. Vi är måna om att djuren ska behålla det goda hälsoläget, säger Ingvar.

 

Ingvar Eriksson arbetar som produktionsrådgivare på Gård & Djurhälsan, med Vreta Kloster som bas.
 Foto: Emma Sonesson

Följer tre gårdar

I dagsläget ingår tre integrerade gårdar i olika delar av landet i projektet, som fått namnet ”Ny genetik, nya förutsättningar”. En av gårdarna har haft DanBred duroc som faderras i två år, medan en annan relativt nyligen slaktade sina första sådana djur. Samtliga har Topigs Norsvins moderraser.

– Vi har gjort introduktionsbesök på gårdarna, berättat om projektets upplägg och fått acceptans på det. Vi har även kartlagt produktionen via en enkät där vi ställt frågor om exempelvis rutiner, foder och huruvida det gjorts några förändringar i samband med att man bytt faderras. Via WinPig följer vi produktionsresultaten, framförallt daglig tillväxt, fodereffektivitet, klassning, spridning i klassning och besiktningsfynd, berättar Ingvar, och poängterar att det finns andra faktorer som kan påverka resultaten än genetiken, en sådan är överstående grisar.

Inte jämföra bolag

Primärt handlar det om att följa upp resultaten på slaktgrisarna.

– Men eftersom alla tre besättningarna är integrerade har vi även kikat på resultaten i små­grisproduktionen. Tanken är att vi framöver även ska plocka in en besättning som har DanBred på moderdjuren i projektet, för att följa smågrisproduktionen djupare där, berättar Camilla.

En målsättning med projektet är att skapa de bästa möjligheterna att få ut maximalt ur grisarnas genetiska potential under svenska förhållanden. En annan ambition är att jobba mer proaktivt den här gången, än när Topigs Norsvins material introducerades.

– Men det här handlar inte om att jämföra DanBreds genetik med Topigs Norsvins, slår Ingvar bestämt fast.

 

Camilla Hallgren arbetar som produktionsrådgivare på Gård & Djurhälsan, med Skara som bas.
Foto: Gård & Djurhälsan

Manual 2020

Än är det för tidigt att dra några riktiga slutsatser från gårdarna.

– Vi har noterat skillnader mot förut, men om vi kan sätta likhetstecken mellan det och bytet av genetik, det vet vi inte än. Ofta görs mer än en förändring samtidigt, säger Ingvar och Camilla fyller i:

– Vi har dock noterat ett ökat antal levande födda smågrisar och en minskad andel anmärkningar på svansskada från slakteriet.

Projektet löper fram till slutet av 2020 och målsättningen är att det då ska finnas en svensk manual med tips och råd kring hur man på bästa sätt föder upp grisar med dansk genetik i Sverige.

Projektet
”Ny genetik, nya förutsättningar”


Mål: Att anpassa råd och normer för DanBreds genetik till svenska förhållanden, bland annat genom att följa gårdar som valt att använda den genetiken.

Uppdragsgivare: Svenska Köttföretagen.

Utförare: Gård & Djurhälsan; Ingvar Eriksson och Camilla Hallgren.

Finansiering: Via Branschutvecklingspengen.

Projekttid: Hösten 2017 till slutet av 2020.
 

Emma Sonesson
Grisföretagaren