Publicerad 2019-03-10
Jennie Nilsson (S)
Född: 1972
Från: Hylte, Halland
Bor: Halmstad
Aktuell med: ny landsbygdsminister
Arbete innan heltidspolitiken: vårdbiträde
I riksdagen sedan: 2006
Senaste politiska uppdrag: ordförande i näringsutskottet


”Landsbygdsfrågorna ligger mig varmt om hjärtat”

Sveriges nya landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) har bråda dagar med att sätta sig in i sitt politikområde. Livsmedelsstrategin är en prioriterad fråga på hemma­plan och i EU är kunskap och samarbete nycklar för att få gehör för Sveriges åsikter.

Hur kommer det sig att du ville ta det här uppdraget?

– Det var ett stort beslut som jag behövde tänka igenom noga. Jag landade i att det är ett av de absolut viktigaste politikområdena. Landsbygdsfrågorna ligger mig varmt om hjärtat så jag kände att om jag någon gång ska göra detta så är det nu.

Vad kan du ta med dig från din bakgrund in i jobbet som landsbygdsminister?

– Jag är född, uppvuxen och har bott nästan hela mitt liv i en landsbygdskommun. Jag kommer närmast från näringsutskottet och en viktig del i arbetet som landsbygdsminister är att skapa jobb och tillväxt på landsbygden och att ta tillvara den potential som finns i hela landet.

Vilken är den första fråga som du kommer att ta tag i som ny landsbygdsminister?

– Jag ärver en bra ­politik på det här området. Lands-bygdsfrågorna har haft en låg prioritet under lång tid men det vändes under den förra mandatperioden med ett antal aktiva och viktiga beslut. Kring livsmedelsstrategin finns det en stor politisk samsyn. Nu är det dags att intensifiera och hålla liv i det arbetet. Även när det gäller landsbygdskommitténs arbete som det råder politisk enighet kring, finns det mycket att arbeta vidare med. Det handlar om att människor ska kunna bo och arbeta överallt i hela Sverige och det kommer kräva att jag jobbar brett tillsammans med mina ministerkollegor.

Ett av målen i livsmedelsstrategin som du nämner är att livsmedelsproduktionen i Sverige ska öka. Ge några konkreta exempel på hur det ska gå till.

– Återigen: det är viktigt att jobba på bred front. Dels med forskning, utveckling och att förädla råvaror. Exportbenet behöver också bli tydligare och tyngre. För att bli självförsörjande i Sverige behöver produktionsvolymen öka. Sverige är en liten marknad och vi behöver helt enkelt bli duktigare på export.

Många menar att glappet mellan landsbygd och stad blir allt större. Hur tänker du kring det?

– Det är uppenbart att männi­skor som bor på landsbygden märker att saker och ting allt som oftast förändras till det sämre. Att människor upplever det så, måste man ha den största respekt för. Det är viktigt att tänka på att sättet att lösa det inte är att konservera landsbygden så som den alltid har varit. Utmaningen handlar om att även landsbygden ska utvecklas och att man får samma möjligheter att växa var i landet man än befinner sig.

Inom skola och sjukvård kan man utan vidare bli serverad mat som är producerad på ett sätt som inte är lagligt i Sverige. Är det rimligt?

– Nej, det är det ju inte. Maten ska uppfylla de livsmedelskrav som vi har och exemplet med det polska köttet som var aktuellt nyligen är ju självklart helt oacceptabelt.

Det polska köttet är förhoppningsvis ett extremt exempel, men det är ju inte ovanligt att man kan bli serverad mat som produceras på ett sätt som hade varit olagligt i Sverige. Hur kan man komma åt det här?

– I första hand gäller det att se till att Livsmedelsverket har de verktyg som de behöver för att kunna ha tillräcklig kontroll, uppföljning och möjlighet till sanktioner. Det är inte regelverket i sig som är problemet utan att människor fuskar och bryter mot regelverket. Vi följer detta noga för att få reda på hur vanligt förekommande det är och om vi har rätt verktyg att hantera det.

En annan fråga som är aktuell är trakasserier och brott som begås, framförallt mot animalieproducenter. Vad kan du göra åt det här problemet?

– Först vill jag vara tydlig med att det är en jätteviktig fråga som betyder mycket för mig, men den ligger inte på mitt departement utan det är primärt justitieminister Morgan Johansson som äger de här frågorna. Han har också varit tydlig med att det är helt oacceptabelt och skärpte under förra mandatperioden reglerna kring de här frågorna.

Kan du som landsbygdsminister göra något?

– De rent lagliga frågorna ligger inte på mitt bord, men det är klart att jag har en dialog med min kollega kring vad det innebär för de som är drabbade och för branschen. Jag försöker se till att frågan hamnar högt upp på den politiska dagordningen.

Sverige har ett unikt gott hälsoläge inom animalieproduktion, vilket är en av förutsättningarna för vår låga antibiotikaanvändning. Nu är vår PRRS- och paratuberkulosfrihet hotad. På vilket sätt kan du arbeta för att den friheten består i framtiden?

– Det som jag spontant tänker när det gäller låg antibiotika­användning och friska djur som föds upp under bra förutsättningar, är att det har varit en prioriterad svensk ståndpunkt under lång tid. Vi bevakar ständigt den frågan inom EU-samarbetet och vi är måna om att det svenska djurskyddet hela tiden ska värnas.

Många övriga EU-länder har röstat mot Sverige och är för lägre provtagningskrav när det gäller PRRS exempelvis. Hur mycket kan du påverka för att Sverige som litet land ska ha något att komma med när det gäller de här frågorna i EU?

– Jag har inte mött mina ministerkollegor i EU än så det är jättesvårt att säga. Min bild rent generellt är att vi är duktigare än många andra länder på att jobba gentemot EU trots att vi i många sammanhang är små. Min ambition är att vi ska fortsätta att ha den positionen genom att ha de bästa tjänstemännen och att jag är en av de absolut mest pålästa politikerna i alla lägen. Det är så vi kan vinna framgångar. Det handlar också om att söka allierade. Vi är nästan aldrig ensamma om en ståndpunkt och det gäller att vi som har gemensamma intressen samlar oss kring våra frågor för att få så stort inflytande som möjligt.

Pär Andersson
Frilans