Publicerad 2019-02-15
Ingela Stenson och Rebecka Persson, närmst kameran gästade ordförandekonferensen. Båda arbetar på United Minds.
– Vi är vid ett paradigmskifte. Köttet har inte samma status som tidigare. Bonden är dock fortfarande en hjälte, sa Ingela och beskrev vad strategiskt och målmedvetet arbete har potential att göra för att höja köttets status. Foto: Emma Sonesson


Marknadsföring och klimatpåverkan i fokus

När Sveriges Grisföretagares ordförande Ingemar Olsson hälsade välkomna till årets ordförandekonferens berörde han förvisso konsekvenserna av värmen och torkan föregående sommar. Men tyngdpunkten för dagarna blev ändå hur vi skapar bästa de bästa förutsättningarna för branschen framåt med marknadsföring och klimatfokus i centrum.

Stämman 2018 beslutade att en viss summa per slaktgris ska avsättas för marknadsföring av svenskt griskött.
Men när styrelsen skulle börja jobba med uppgiften fick de en fråga från byrån som anlitats:

– ”Hur vet ni att vi ska göra en marknadsföringskampanj? Kommer ni sälja mer för det?” frågade de, berättade Ingemar och fortsatte:

– Det var en bra fråga, tycker jag. Det ledde till att vi nu håller på med att göra en plattform som visar hur vi kan få ut ett mervärde för svenskt griskött. Den kommer sedan att ligga till grund för hur arbetet kommer att utformas vidare.

 

Ulf Sonesson är teknikagronom och arbetar på RISE med hållbarhet kring livsmedelskedjan.

Vända mjölkkonsumtionen

Företaget som fått i uppgift att skapa plattformen för svenskt griskött heter United Minds. Deras arbete handlar om att kartlägga vilken utveckling som sker i samhället och ta reda på vilka värden som kan kopplas till svenskt griskött, i syfte att stärka varans värde.

Från United Minds var trend­­analytikerna Ingela Stenson, Rebecka Persson och Edward Boëtius på plats på konferensen. Ingela, som har lång erfarenhet av förändringsprocesser, arbetade 1999 på dåvarande Svensk Mjölk och fick då uppdraget att vända mjölkkonsumtionen. Hon beskrev den processen, som ett exempel på hur man via strategiskt arbete kan förflytta en produkt från en marknadsposition till en annan.  

Omvärldsanalys

Arbetet med mjölken började med en grundlig omvärlds­analys. En stark trend då var att folk började umgås och träffas mer i det som kallas för tredje rummet, alltså inte hemma och inte på jobbet eller i skolan.

– I England har det traditionellt varit puben. Sverige har inte haft så mycket tredje rummet förrän caféerna kom. Vi såg den framväxten, framförallt i USA men även på andra ställen. Vi såg Caffe latte på g både här och i USA. Ally McBeal var den första som drack latte på gatan. Det var liksom ett nytt beteende.

Ingela och hennes kollegor undersökte även vad en latte står för.

– Det är det marknadsföring och pr kan göra, att putta på en boll och få den att rulla och bli större. I en av intervjuerna var det en kvinna som sa ”en latte räcker ett helt samtal”. Det blev en av våra strategier, att vi skulle skapa en mysig stund med en latte.

 

Ordförandekonferensen är ett årligt möte där ordförandena i respektive regionförening träffas tillsammans med SGF:s styrelse, valberedning och aktuella föredragshållare. Här Hallands Lotta Henrysson och Skåne-Blekinges Christian Carlsson.

Skapade talespersoner

Mysigt, trendigt, nytt, innovativt och vardagslyx blev de värdeord som man valde att koppla samman med latte. En annan viktig grej var att lyfta kvalitetskänslan för kaffe, som då var en prispressad produkt. Ingela och hennes kollegor såg också att det fanns kunskapstörst kring kaffe, mjölk och mjölk­skum.

– När jag googlade på barista i Sverige år 2000 fick jag en träff, det var en häst på Solvalla som hette Barista.
Genom att utbilda personal på caféer byggdes yrket barista upp, allt för att ha talespersoner för Caffe latte i Sverige.

Började dricka mjölk

En Caffe latte består av två till tre deciliter mjölk och fem till sju centiliter espresso.

– Det är oerhört mycket mjölk, och det var det som var så märkligt, att kvinnor som inte drack mjölk plötsligt började göra det när vi hällde lite kaffe i den. När vi började var det ungefär 21 procent av svenska folket som hade mjölk i kaffet. 2006 var det 65 procent. Jag tror att Sverige fortfarande är det land som har mest mjölk i kaffet.

United Minds kommer att arbeta med att ta fram en plattform för svenskt griskött under våren och ambitionen är att arbetet ska vara klart innan sommaren. Arbetet finansieras av medel från Stiftelsen svensk grisforskning och Branschutvecklingspengen.

Hur klimatsmart?

Ett annat arbete som pågår är att kartlägga hur klimatsmart svenskt griskött verkligen är, genom att ta fram en uppdaterad livscykelanalys (LCA). Ulf Sonesson på RISE är en av dem som jobbar med projektet.

– Principen bakom en LCA är att kvantifiera all miljöpåverkan som orsakas av en produkt genom hela dess livscykel, från vaggan till graven, förklarade Ulf.

Kartläggningen kommer inte att ta med leden efter att grisen lämnat gården, dels på grund av att det skulle bli alldeles för komplicerat, dels eftersom det står utanför vad grisföretagaren kan påverka. Analysen kommer i möjligaste mån att göras så att den är jämförbar med liknande beräkningar för kött från andra länder.
 

Fakta om LCA-projektet

Syfte
Att stärka svensk grisproduktions konkurrenskraft genom att beräkna och kommunicera miljöavtrycket samt föreslå produktionsförbättringar som leder till bibehållen eller förbättrad djurhälsa samt ett konkurrenskraftigt miljöavtryck.

Mål
Att genomföra LCA av svensk grisproduktion i dag och tänkbara framtida scenarier, att utreda användning av biprodukter och möjligheter att öka detta samt att kartlägga kopplingen mellan djurhälsa och miljöavtryck och genomföra benchmarking mot konkurrentländer.

Partners
RISE, Odling i Balans, SVA, Foderlotsen, Gård & Djurhälsan, Sveriges Grisföretagare, LRF Kött,

Projekttid
Från februari 2018 till januari 2020.

Budget
2,2 miljoner kronor, huvudsakligen finansierat av Stiftelsen lantbruksforskning.

Emma Sonesson
Grisföretagaren