Publicerad 2018-11-05
Att exempelvis chaufförer slänger ut smittade matrester i naturen misstänks ligga bakom de stora geografiska hoppen i spridningen av ASF.Foto: Mostphotos


Import av levande djur, sperma eller foder kan bli kostsamt

När den stora internationella veternärkongressen IPVS gick av staplen i Kina i somras, kunde man konstatera att mycket av det som vi pratar om i Sverige, även är aktuellt på andra sidan av jordklotet.

Störst fokus på kongressen låg på PRRS, porcine reproducive and respiratory syndrome, med totalt 47 olika föreläsningar, medan ASF, afrikansk svinpest, fick minst uppmärksamhet med endast två presentationer. Båda sjukdomarna är högaktuella för vår del här i Sverige. PRRS på grund av den nya djurhälsolagen inom EU som träder i kraft 2021, vilken kommer förhindra oss från att med hänvisning till våra tilläggsgarantier kräva provtagning för PRRS vid import av levande djur. ASF är aktuellt i och med att det kommer allt tätare inpå våra gränser, senast upptäckt i Belgien.

 

IPVS är en internationell grisveterinärkongress som äger rum vartannat år. Årets kongress gick av stapeln i kinesiska staden Chongquing som sägs vara världens största stad med 28,85 miljoner invånare på en yta av 600 km². Kina täcker 9,6 miljoner km² av världens yta, har 1,37 miljarder invånare, hälften av världens grispopulation samt förser en femtedel av världens befolkning med griskött. Foto: Mostphotos

Fokus på PRRS

Mötet startade med ett endagars PRRS-symposium vilket signalerar vikten av sjukdomen och hur svår den är att begränsa och bemästra.

Första tecknen på att en ny sjukdom utvecklats kom på slutet av 1980-talet. 1987 rapporterades från North Carolina om reproduktionsstörningar på suggor och nya symtom som även drabbade spädgrisar samt växande grisar. 1990 sågs ett likande utbrott i Tyskland. Efter att fått namn som ”Mystery Swine Disease” och ”Blue Ear Disease” så fick sjukdomen sitt nuvarande namn, porcine reproducive and respiratoty syndrome, PRRS, på den första PRRS-kongressen som hölls i USA 1992.

Hos vuxna djur ses oftast endast ett måttligt nedsatt allmäntillstånd och hos suggor ses framförallt en ökad frekvens omlöpningar och aborter. Hos smågrisar ses mer svagfödda och högre dödlighet innan avvänjning, medan slaktgrisarna drabbas mer av luftvägssjukdom som ger en dödlighet på cirka tio procent. Hos de grisar som överlever ses försämrat allmäntillstånd och tillväxt. Varianter av viruset kan ge större problem med högre dödlighet.

Spridning sker främst via införsel av smittade djur, sperma samt luft eller personal och leveranser som bär viruset in i besättningen. Vildsvin kan spela en roll i spridningen, vilket visade sig vara fallet vid utbrott i Litauen.

 

Att det var många kineser på kongressen säger sig självt, detta i kombination med avsaknaden av den svenska köfilosofin, kinesiska ambassaden får ursäkta men så är det, gjorde det hela minst sagt till en utmaning att ta sig fram. Inte sällan fick jag ta anteckningar sittandes i skräddarställning alldeles vid scenkanten. Foto: Fredrik Engström

Komplicerat arbete

PRRS-viruset delas upp i två huvudkategorier, den Europeiska PRRSV-1 och den Nordamerikanska PRRSV-2, vilka sedan kan delas upp i undertyper, vissa mer aggressiva än andra.

Viruset har bara hittats hos grisar och frånvaron av andra naturliga bärare ger starkt bevis för att handeln med levande djur och sperma var och är den huvudsakliga orsaken till den smittspridning vi ser mellan länder jorden över.

Kartläggningen av hur PRRSV utvecklas och sprids och hur de olika typerna är besläktade sker via analys av virusets DNA.

– Vi jobbar med PRRS som blinda som tar på en elefant och beskriver sin del, sa professor Tomasz Stadejek, en av världens ledande PRRS-forskare, i sitt anförande på konferensen, och som uttalandet visar är det en väldigt komplicerad process.  

Det man kan konstatera är att länder som expanderat sin grisproduktion och då importerat levande grisar och sperma har drabbats. Vidare har hantering av levande vaccin ökat problemet i vissa länder. När PRRS väl finns i landet krävs ett mycket noggrant smittskyddsarbete för att försöka hålla sin egen besättning fri, samt omfattande insatser för att försöka kontrollera sjukdomen i drabbade besättningar.

 

Hjälp till att sprida information om riskerna med att importera grovfoder och strö! På exempelvis Gård & Djurhälsans och Jordbruksverkets hemsidor finns samlad information om ämnet. Foto: Mostphotos

Kostsam sjukdom

Södra Sverige fick ett utbrott sommaren 2007, men efter en snabb insats och bra samarbete mellan Gård & Djurhälsan, dåvarande Svenska Djurhälsovården, SVA och myndigheter fick vi läget under kontroll och kunde, som fösta och i nuläget enda landet i världen, sanera bort sjukdomen.

Beräkningar från det utbrottet visar att kostnaden för ett utbrott av PRRS skulle kunna landa på 443 euro* per sugga och år; 224 euro för dokumenterade kostnader för dödlighet av smågrisar och kastningar eller omlöp, samt 219 euro för beräknande kostnader dödlighet efter avvänjning samt förlängd uppfödningstid.

Ekonomi och mänskligt beteende sprider ASF

Trots att afrikansk svinpest (ASF) är en av de allvarligaste virussjukdomarna hos gris så fick den väldigt lite fokus på årets möte. ASF orsakar upp till 100 procents dödlighet och anses vara en självbegränsande sjukdom - dör grisarna finns det ingen naturlig värd för viruset och till sist dör det ut. Det finns inget vaccin eller botemedel mot ASF.

Denis Kolbasov gav en resumé av tio års erfarenheter av ASF-utbrott i Ryssland. Han menar att det finns två viktiga faktorer för spridningen av sjukdomen; ekonomi och mänskligt beteende, medan vildsvinets roll inte är helt kartlagd.

Dåligt smittskydd

Anledningen till att tamsvin smittas är dåliga smittskyddsrutiner, 80 procent av ASF-utbrotten i Ryssland har rapporterats från utomhusproduktion där huvuddelen blivit kopplade till olaglig handel och okontrollerad flytt av infekterade grisar.  Det är väl känt att vildsvinen kan förflytta sjukdomen över landsgränser, men det har inte kunnat bevisas att vildsvin legat bakom smitta av större gårdar med inomhusproduktion. Vidare har man sett spridning från grisproduktion till vildsvin genom dumpning av smittade tamgriskroppar i naturen.

Kolbasov menar vidare att ASF kan hanteras och kontrolleras relativt lätt i grisproduktionen och att ett utbrott hos vildsvin borde avmattas och till sist dö ut efter cirka 18 månader, förutsatt att man begränsar deras rörlighet. Att fästingar skulle ha en roll i smittspridning kan man bortse ifrån, menar han.

ASF har förbättrat rysk grisproduktion

På grund av utbrotten av ASF har ryssarna varit tvungna att revidera och ändra lagstiftningen gällande förebyggande och kontroll av sjukdomar. Detta har förbättrat smittskyddet på gårdsnivå väsentligt och ändrat strukturen på rysk grisproduktion med minskad ”bakgårdsproduktion”, ökad inomhusproduktion och därmed totalt sett ökad grisproduktion i Ryssland som följd.

Undvik införsel av grovfoder

Att skriva om PRRS och ASF utan att gå in på det som kan komma att påverka vår svenska produktion på kort och lång sikt är svårt, varför jag måste nämna några ord om effekterna av torkan samt den nya lagstiftningen inom EU.
När jag skriver detta är det höst, sommarens torka har gett oanade effekter, bland annat i form av ökad import av grovfoder, och detta från länder såsom Polen, Litauen och Lettland där ASF finns både hos vildsvin och inom grisproduktionen.

Det finns många annonser på bland annat Blocket om importerat hö och ensilage till försäljning.  Som Jordbruksverket skriver i sina rekommendationer: ”Eftersom det i praktiken inte går att garantera att det inte kommer med delar av döda djur när man framställer foderbalar rekommenderar Jordbruksverket följande: Undvik om möjligt att föra in grovfoder eller halm från områden där afrikansk svinpest förekommer”, så kan vi inte blunda för riskerna med att importera ASF via fodret.

Hör du om någon kollega i trakten som funderar på att ta in eller köpa importerat grov­foder eller halm så be dem gå in på Gård & Djurhälsans hemsida, där vårt sammanställda material om torkan finns med hänvisning och länkar till gällande rekommendationer och regler.

Ny EU-lag försvårar

För att knyta ihop säcken vill jag till sist nämna den nya djurhälsolagen som träder i kraft inom EU 2021. Den innebär att vi i Sverige inte längre kan hänvisa till våra tilläggsgarantier och kräva provtagning mot PRRS vid import av levande djur.

Det är viktigt att vi i branschen värdesätter vår frihet från sjukdomar som PRRS och gemensamt står upp för att provtagning vid import är nödvändig om vi överhuvudtaget skall ha en chans att hålla smittan utanför våra gränser. Under det senaste året har vi organisationer och myndigheter som jobbar inom branschen, i tätt samarbete med Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll (SDS), arbetat för en hållbar lösning i frågan. I skrivande stund finns tankar på ett kontrollprogram om inte regering och departement kan stå emot EU:s regelverk och upprätthålla gränskontrollen. Ansvaret att skydda oss mot införsel av smittsamma sjukdomar kommer sannolikt att vila tyngre på näringen själv i framtiden.

Smittskydd - ett måste

Vi arbetar nu även med det nya smittskyddsprogrammet: Smittsäkrad Besättning Gris. Låt oss göra det bästa av situationen och tillsammans jobba för ett bra skydd både vid vår gräns och i den enskilda besättningen! Och med tanke på att vildsvinen kan sprida både PRRS och ASF - vore det inte idé att reducera stammen så mycket som möjligt i förebyggande syfte, eller vad säger ni på Svenska Jägareförbundet?

Mer information

För dig som vill läsa mer om PRRS finns mycket information på sidor som www.gardochdjurhalsan.se, www.sva.se och epiwebb.se

Vill du läsa mer om hur ett ASF-utbrott kan se ut? Gå då in på: epiwebb.se  eller www.gardochdjurhalsan.se

Fredrik Engström
Gård & Djurhälsan