Publicerad 2018-04-19

Människan är det största spridningshotet

Afrikansk svinpest (ASF) breder ut sig i Europa. Nu ska EU jobba ännu kraftigare med informationsspridning till virusets största spridare – människan.

– Kommissionen vill att medlemsländerna ska vara ännu mera aktiva när det kommer till att kommunicera kring ASF. Till exempel genom riktad information till riskkategorier av människor så som jägare och personer som reser från Östeuropa, säger Karl Ståhl, biträdande statsepizootolog på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Ett motiv bakom EU:s intensifierade kamp mot viruset är att det finns en frustration över att man inte lyckats få bukt med spridningen i de länder där sjukdomen cirkulerat sedan 2014. Detta trots flera åtgärder och stora ekonomiska insatser.

Enligt Karl har kommissionen börjat titta på hela EU som ett samlat riskområde och inte bara på Östeuropa.
– I och med att sjukdomen kan hoppa med människors hjälp, så kan den dyka upp nästan var som helst.
Vid utbrotten i fjol i Tjeckien och i centrala Polen, kunde man se att spridningen berodde på människor och inte vildsvin i första hand. Till exempel i fallet med Tjeckien var det 40-50 mil till närmaste smittade område.

Människor som reser från öst till väst utgör en spridningsrisk av ASF om de för med sig köttprodukter som inte är värmebehandlade med ursprung i de drabbade områdena. Nu vill EU sätta upp information om ASF vid alla hamnar, flygplatser och längs med vägar.
– Vi får se om det går att implementera, säger Karl Ståhl biträdande stats­epizootolog på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Foto: Göran Ekeberg

Hur jobbar SVA mot ASF i Sverige?

– Vi följer utvecklingen väldigt noggrant och gör regelbundet uppdaterade riskbedömningar för att se om man behöver vidta några vidare åtgärder för att minska risken för att det ska komma in till landet.

SVA har också egna forskningsprojekt, bland annat där de tittar på hur vildsvin beter sig vid olika typer av åtgärder. Studien är en kombination av fältförsök och matematiska modeller och vildsvinen bär sändare för att man ska kunna kartlägga deras rörelsemönster. I det treåriga projektet ingår även SLU och Uppsala universitet.

Enligt Karl arbetar Jord­bruks­verket tillsammans med övriga inblandade myndigheter och aktörer sedan ett tag tillbaka med att ta fram en handlingsplan för hur man ska agera vid ett eventuellt första fall av ASF hos vildsvin i Sverige. Skulle det däremot ske ett utbrott i en grisbesättning finns det sedan tidigare tydliga direktiv för vilka åtgärder som ska vidtas och hur olika myndigheter ska jobba tillsammans.

Hur nära är smittan Sverige?

– Sedan ett par år ligger vår bedömning av risken för introduktion till svenska vildsvin på en klart förhöjd nivå, nivå tre på en sexgradig skala. Samtidigt krävs det fortfarande en kedja av händelser för att vi ska få in smittan. Den kommer inte spridas genom att ett infekterat vildsvin springer in i Sverige, vilket skulle kunna hända i till exempel Tyskland från Polen, säger Karl och fortsätter:

– Samtidigt kan man säga att ju längre problemet pågår i Europa och ju större område som är drabbat, desto större är sann–olikheten att den här kedjan av händelser någon gång inträffar.

Informera personal

Enligt Karl är sannolikheten för att få in smittan till vildsvin betydligt högre än att den ska drabba en svensk besättning. Biosäkerheten hos svenska grisuppfödare är i allmänhet god, och det bör finnas en relativt god medvetenhet kring riskerna som finns.

Att grisuppfödare fortfarande drabbas i de smittade länderna  beror till stor del på att det där fortfarande finns småskaliga producenter med lägre medvetenhet kring betydelsen av smittskydd. Dessutom finns det så mycket ASF hos vildsvinen att den lokala miljön blir väldigt kontaminerad. Då är det mycket större chans att det spiller över till grisarna i nästa steg, om en grisproducent slarvar med biosäkerheten.

Onödig risk

Viruset kan överleva länge, men bara om det skyddas av kött och blod. Det ska till en väldigt kraftig kontaminering om det ska överleva någon längre tid i till exempel halm och hö.

– Personligen kan man samtidigt tycka att det verkar onödigt att importera halm och hö från infekterade områden för att använda till grisar. Men rent vetenskapligt anses risken väldigt låg.

Detta stöds av en ny dansk studie. Grisar som infekterades, blev sjuka och avlivades. Boxarna där grisarna hållits städades på blod, men gödsel och halm lämnades kvar. Efter en, tre och fem dagar sattes nya grisar in.

– De grisar som gick in efter en dag smittades och blev sjuka. Men redan efter tre dagar var miljön inaktiverad och djuren blev inte smittade.

Om det inte finns blod inaktiveras viruset snabbt i rumstemperatur. Däremot överlever viruset längre vid låga temperaturer, något som sannolikt är en viktig faktor till varför smittan fått så bra fäste i vildsvinstammen i östra Europa.

Hur bedömer du Sveriges beredskap inför en eventuell smitta?

– Om vi får in ASF till svenska grisar så vet de inblandade myndigheterna väl hur de ska agera. Jordbruksverket leder arbetet och har en väl genomarbetad beredskapsplan. SVA och den svenska veterinärkåren är beredda. ASF sprider sig inte så väldigt snabbt och enligt datorsimuleringar som vi gjort på SVA så blir sannolikt smittspridningen begränsad.
Men när det gäller vildsvin är saken inte lika självklar.

– Vi är nog så pass beredda som man kan vara. Dock är det viktigt att man så tidigt som möjligt upptäcker en eventuell introduktion. För detta behöver vi hjälp från personer som rör sig i skogen, inte minst jägarkåren, för att säkerställa att en eventuell ökad dödlighet hos vildsvin upptäcks och rapporteras in.

Upptäcker man introduktionen i tid så kan det finnas möjlighet att begränsa spridningen, vilket erfarenheter från Tjeckien visar. De fick in ASF i ett begränsat område under sommaren 2017 och upptäckte den ökade dödligheten hos vildsvin i ett tidigt skede. Genom att bland annat stängsla in det smittade området med elstängsel och andra barriärer har de, som det verkar i dagsläget, lyckats att förhindra ytterligare spridning.

– En liknande strategi skulle kunna komma att användas även i Sverige, säger Karl och tillägger:
– Sprids smittan däremot ordentligt innan man agerar är det nog svårt att få bukt på problemet. Ska man kunna hantera, kontrollera och utrota sjukdomen så måste man vara ganska så snabb. Annars riskerar det att bli det som i Baltikum och Polen där man fortfarande inte riktigt har kontroll på situationen.

HandelsKonsekvenser

Även om ASF främst sprids bland vildsvin i EU  och endast orsakat ett relativt sett begränsat antal utbrott hos gris, så har sjukdomen orsakat mycket stora ekonomiska förluster för grisnäringen, inte minst vad gäller konsekvenser för handel med tredje land.

– Varje nytt land som drabbas ger ytterligare konsekvenser.  Om stora exportländer som Tyskland eller Danmark får in ASF, skulle det orsaka enorma konsekvenser för EU:s ekonomi och hela grisindustrin.

 

Exempel på händelsekedja:

  • En människa som reser från ett drabbat område i östra Europa tar med sig en bit icke värmebehandlat kött, till exempel saltat bacon eller torkad skinka, från en infekterad gris eller vildsvin. Här finns det dock regler som ska stoppa handel med smittat kött.
  • Det smittade köttet kommer till Sverige via person som stannar och fikar vid en rastplats invid E4:an och slänger resterna i en soptunna. I närheten av rastplatsen finns en skog och under natten lyckas vildsvin komma åt matresterna.
  • Vildsvinen smittas och för sedan smittan vidare bland andra vildsvin.  Källa: SVA
     

Smittkällor

Djur:

  • Vildsvin och tamgrisar smittar när de är sjuka och framförallt via blod.
  • Det finns en del grisar och vildsvin som överlever. Huruvida de grisarna spelar en viktig roll eller inte diskuteras mycket. Klart är att de inte sprider virus på samma sätt som en sjuk gris.

Personer och matavfall:

  • Matavfall som innehåller icke värmebehandlat kött från gris eller vildsvin är den absolut farligaste smittkällan.
  • Om dessa produkter innehåller smitta och slängs i naturen eller i en soptunna längst med en Europaväg, nära en skog kan vildsvin smittas.  
  • Alla människor som reser från smittade områden skulle kunna vara smittbärare och har ett ansvar.

Källa: SVA

 

Tänk på det här vid jaktresor utomlands:

  • Var noga med rengöring av utrustning, kläder och stövlar före återresa till Sverige. Tvätta helst kläder i maskin. Man kan också lägga kläder och utrustning i bastu, över 60 grader i 30 minuter.
  • Rengör jakthundens utrustning, halsband, västar med mera. Tvätta hunden ren.
  • Ta inte med kött eller obehandlade troféer till Sverige
  • Vänta 48 timmar efter jaktresa eller besök i utländsk grisbesättning innan du besöker någon gård med grisar, innan du hanterar foder för vildsvin eller besöker dylik utfodringsplats.

 

Tips till grisuppfödare och personal för att undvika smitta

  • Vänta 48 timmar efter besök i utländsk besättning innan du arbetar med djur i Sverige.
  • Se till att inte matavfall ges till grisarna.
  • Tvätta alltid händerna innan du börjar arbeta i stallet.
  • Använd gårdens egna arbetskläder och skor eller stövlar.

Källa: SVA

 

ASF-virusets överlevnad

  • 18 månader i blod som förvaras i rumstemperatur.
  • 300 dagar i parmaskinka.
  • 140 dagar i serranoskinka.
  • Flera år i fryst kött.

Källa: SVA

CAROLINA WAHLBERG
Grisföretagaren