Publicerad 2017-12-08
Valet av grisningsbox föll på en modell som i dagsläget inte är så vanlig i Sverige. Valet motiveras med att arbetsgruppen tror på lösningen, både ur djurvälfärds- och arbetsmiljöperspektiv. Bilden är tagen på Hjularöds gris i Skåne, där boxen i dag används.Foto: Victoria Ohlsson

”Vi vill vara bollplank i en byggprocess”

”Från Gård till Gaffel” lyder HKScans nya devis. För att utveckla företagets producenttjänster lanserar man nu en stallritning för integrerad grisuppfödning i samarbete med Abetong.

Upprinnelsen till det hela är tävlingen Framtidens stall, som Jordbruksverket startade upp för drygt ett år sedan. I Framtidens stall tävlar olika lag mot varandra, om vem som ritar det mest innovativa och kostnadseffektiva stallet inom sex olika produktionsgrenar. Projekten inom Framtidens stall finansieras via landsbygdsprogrammet och i ett av lagen, som tävlar med ett stall för smågrisuppfödning, ingår Victoria Ohlsson, HKScan.

– Vi har valt att ta det hela ett steg längre och även ritat ett slaktgrisstall, berättar Victoria, som agerat projektledare.

Projektet ingår i den satsning som HKScan kallar ”Från Gård till Gaffel”, där producenttjänster för att stötta leverantörerna i deras utveckling är en del.
 

Victoria Ohlsson är development manager på HKScan och projektledare i en grupp inom Jordbruksverkets tävling Framtidens stall. I tävlingen deltar gruppen med ett stall för smågrisuppfödning.  
– Det har varit fantastiskt att få möjliget att jobba med det här, säger hon.
HKScan och Abetong lanserar nu även ett förslag på ritning på ett stall för integrerad grisuppfödning.  
Foto: Emma Sonesson

– Vi vill kunna vara ett bollplank i en byggprocess. När du ber om anbud bör du redan ha klart för dig i detalj hur du vill att ditt stall ska se ut. Den diskussionen vill vi ta med våra leverantörer, säger Victoria.

Hög produktivitet och god djurvälfärd går som en röd tråd genom projektet.

– Vi tänker oss att man ska kunna producera minst 30 smågrisar per sugga och år i det här stallet. Då går det inte kompromissa för mycket. Det finns delar som skulle kunna prioriteras bort för att pruta på priset, men som vi i gruppen anser är alldeles för centrala för att kunna lyckas med en hög produktion.

Stallet för suggor och små­grisar är byggt som ett H för arbetseffektivitetens skull. Ritningen, som är gjord av Fredrik Fredbo på Abetong och Kimmo Haapaanen på HKScan, är flexibel och kan enkelt modifieras utifrån den enskilda gårdens behov. Exempelvis kan antalet grisar lätt justeras, och man kan välja att bygga hela eller delar av stallet. Den ursprungliga ritningen gäller en produktion med 406 suggor, 58 suggor per grupp i ett treveckors­system.

Djupströ och transponder

Arbetsgruppen har valt att göra två betäckningsavdelningar med djupströbäddar och ätbås.

– Det skulle kunna räcka med en, men då måste suggorna flyttas direkt efter seminering. Även om djurströbädd innebär högre ammoniakavgång väljer vi det för att få till en så bra återhämtning som möjligt för suggorna efter digivningen.

För de dräktiga suggorna har man valt ett ytsnålt stall med dynamiska grupper och transponderutfodring.
– Det innebär ett lite annorlunda sätt att sköta suggorna. Utfodringen kan styras individuellt, men det krävs att man lägger tid på att kolla suggornas hull.

Grupperna i dräktighetsavdelningen är så stora att suggorna inte klarar av att hålla koll på varandra, vilket minimerar risken för rangslagsmål. Mellanväggarna mellan de olika liggutrymmena är dessutom så låga att suggorna kan hoppa över och fly om de känner sig hotade. Via transponderstationerna kan enskilda djur eller hela grupper sorteras ut, till exempel inför grisning. Mitt i avdelningen står galten.

– Om en sugga står och pussar för mycket på galten är hon troligen inte dräktig.

Stallet innehåller även en speciell avdelning där gyltor får lära sig transpondersystemet, samt utrymmen för sjuka djur, eller för sådana som inte klarar av transpondersystemet.

Nytänk i grisningsboxen

Grisningsboxen som arbetsgruppen valt är BoPils modell, som saluförs i Sverige via JO Stalldesign och Management. Smågrishörnet är egentligen inget hörn utan sitter mitt på kortsidan. En låg vägg mot gången gör att djurskötaren enkelt tar sig in i och ut ur boxen genom att kliva över, samtidigt som en grind hindrar suggan från att hoppa ut. Samma grind utgör bakstycket på de skyddsgrindar som boxen är utrustade med.

– Du skjuter grinden framför dig och stänger in suggan samtidigt som du går in i boxen.

Bakom grinden finns det möjlighet att tillskottsutfodra smågrisarna, exempelvis via mjölkkoppar eller miniblötfodersystem.

– Vi tror mer på stödutfodring av smågrisarna, än på system med amsuggor.

Spalten i boxen löper längs långsidorna och suggans tråg är placerat på spalten. Under hela boxen löper en skrapgång, vilket gör att systemet klarar mycket halm.

Bredden spelar roll

I tillväxt- och slaktgrisavdelningarna har man valt vacuum­utgödsling.

– Tillväxtavdelningen är ganska konventionell, däremot har vi tittat på optimal husbredd. Ju bredare hus, desto mer måste man tänka på takkonstruktionen.

Slaktgrisstallet är utrustat med tvärtrågsboxar eftersom det är mer yteffektivt än långtråg. Grisarna hålls i lite mindre grupper än traditionellt, 250 grisar per avdelning, av smittskyddsmässiga skäl.

Spalten är placerad mot kortsidorna av huset.

– Det skulle gå att ha spalten längs långsidan också. Miljömässigt kan det vara en fördel, eftersom det är svalare längs ytterväggen, vilket minimerar ammoniakavgången. Men det kräver att ytterväggarna går djupare ner i backen, vilket är dyrt, motiverar Victoria valet.

Pris beroende på utrustning

Prislappen för att bygga stallet på ritningen vill Victoria inte gå in på.

– Det beror så mycket på vilka detaljer man väljer. Det är som att köpa ny bil, alla väljer inte samma utrustning. Ritningen utgör en kostnadseffektiv skalritning, mycket av det som kostar pengar i dag är att många efterfrågar speciallösningar till sina stallbyggen.

Den 8 mars presenterar alla lag inom Framtidens stall sina koncept på en konferens i Jönköping. Då är rapporterna tryckta och juryn kommer att dela ut priser för smarta lösningar och utse vinnare inom varje produktionsgren.

 

Emma Sonesson
Grisföretagaren