Publicerad 2017-12-08
Linda Lundberg och Hans Agné, Svenska Köttföretagen, Elisabet Qvarford, Svenskt Kött, Viktor Eriksson, Ica, Göran Nihlén, HKScan och Lars Hermansson, Lantmännen Lantbruk beskrev hur den svenska grisbranschen på bästa sätt rustas inför framtiden. Saknas på bilden gör Jonas Tunestål, KLS Ugglarps, som också gav sin syn på saken. Foto: Emma Sonesson

Rekord i både antal deltagare och god stämning

Med nästan 500 deltagare gick den sjunde Grisföretagardagen av stapeln på Elmia i slutet av november. Temat för dagen var ”Så bygger vi för framtiden”, och framtidstron gick inte att ta miste på, i en bransch som gjort verkstad av sina planer på att skapa förutsättningar för tillväxt.

Gård & Djurhälsans vd Kees de Jong och Margareta Åberg, LRF Kött och Sveriges Grisföretagare, inledde dagen. Kees jämförde branschen med längdskidåkerskan Charlotte Kalla. Liksom för Kalla går det bra för svensk grisnäring i dag. Men fortsatt utveckling är nödvändigt och bibehållet gott hälsoläge är en förutsättning.
– Kalla är inte nöjd, trots att hon är en av världens bästa. Hon fortsätter hela tiden att träna och utvecklas. Kalla jobbar jättemycket med smittskydd. Är hon inte frisk kan hon inte träna, sa han.

 

Nästan 500 personer, varav mer än hälften grisföretagare och medarbetare på gårdar, besökte Grisföretagardagen, som arrangeras av Gård & Djurhälsan i samarbete med LRF Kött, Svenska Köttföretagen, Sveriges Grisföretagare och Svenskt Kött. Dagen bjöd på föreläsningar, tolv olika parallella seminarier, god mat och mingel i utställarnas montrar.

Magisk gräns

Temat för dagen var ”Så bygger vi för framtiden” och sju olika branschföreträdare gav sin syn på hur detta kan låta sig göras.

Linda Lundberg, chef för affärsområde grisgenetik på Svenska Köttföretagen (SvKf) var först ut.
– Avelsframstegen de senaste 50 åren har gett oss en gris som konsumerar 100 kilo mindre foder, växer 65 dagar snabbare till önskad slaktvikt och den innehåller 14 kilo mindre fett, alltså innehåller den mer kött. Det genetiska framsteget ger grisar som är hållbara, effektiva, friska och ger mindre klimatpåverkan, och det gör att vi i Sverige kan använda mindre antibiotika till våra grisar, sa hon, och berättade att SvKf i slutet av 2018 sätter in de första DanAvl yorkshire- och lantrasgaltarna på seminstation.

– Därmed har ni sju olika raser från världens ledande avelsbolag att välja på, allt för att ni ska kunna producera framtidens grisar.

Linda berättade också att SvKf inlett ett arbete med AIM, Artificial Insemination Management Worldwide, allt för att säkerställa optimal kvalitet på semindoserna. För att höja smittskyddet på seminstationerna pågår där en ombyggnation.

– 2015 sprängde vi den magiska gränsen med att producera 30 grisar. Vad är nästa magiska gräns, frågade Linda sig.

 

Sofia Brufors är förman i grisstallarna på Råbelöfs Gods.
– Stämningen under dagen har varit väldigt positiv. Branschen andas framtidstro och glädje. Eftersom vi ska bygga tyckte jag att föredraget ”Framtidens byggnad – vilka utmaningar finns”, var extra intressant, summerade hon dagen.

Griskött är hållbart

Lars Hermansson, marknadschef för foder på Lantmännen Lantbruk fortsatte:

– Vi måste allihop hela, hela tiden vara effektiva och jobba med ständiga förbättringar. Jag tror att vi kan komma ännu längre om vi hjälps åt i större utsträckning. Ett exempel kan vara sambesök på gårdarna med fodersäljare, veterinär och representant från slakteri, sa han.

Lars slog även ett slag för precision farming och produktionsuppföljning.

– Lösningen är inte lågt pris per kilo foder, utan resultatet på sista raden. Det förutsätter produktionsuppföljning.
Lars menade att fler syntetiska aminosyror och biprodukter från spannmål är lösningen på proteinförsörjningen i framtiden. Gällande hållbarhet förespråkade han en offensivare marknadsföring.

– Vi kan marknadsföra svenskt griskött mer offensivt som det klimatsmarta valet, framförallt i jämförelse med kött från andra länder.

 

Lisa Holmström läser första året till lantmästare och Jennifer Sköld är inne på tredje året. De var ense om att dagen på Elmia var givande.
– Föredraget om export till Kina var intressant. Vi tänker att vi är jätteduktiga, men kineserna är så noggranna, sa Lisa.
– Jag lyssnade på föredrag om smågrisöverlevnad. Det var fascinerande att höra att små detaljer som suggans vattenförsörjning, skiftdigivning, tak över smågrishörnet och reducerad oxytocinanvändning kan ge så stor positiv effekt, sa Jennifer.

Egna fartkameror

Hans Agné, vd för SvKf, summerade de tre år som gått sedan organisationen bildades. Branschutvecklingspengen och produktivitetspengen tillhör de strategiska dragen som gjorts. Ansvar var en central del i presentationen.
– Eftersom vi jobbar med levande djur har vi har behov av att visa att vi är en ansvarstagande bransch, mer än andra branscher. Vi tar gärna den bollen och jobbar tillsammans med andra. Framtiden tillhör de företag som kan visa att man tar hand om djuren, miljön och medarbetarna väl, sa han.

Ett sätt att ta ansvar är det system som SvKf byggt upp för att kunna avslöja ursprung på kött.

– Vi har satt upp egna fartkameror på vägarna. Den som väljer att gena i kurvorna ska veta att vi när som helst kan plocka ut ett paket kött och undersöka om det finns orimligheter.

Hans identifierade den växande klyftan mellan stad och land som en framtida utmaning.
– Vi måste visa varför köttet har en naturlig plats på tallriken, konstaterade han.

Prata gris i valet

Göran Nihlén, affärsområdeschef på HKScan, var inne på samma linje som Hans.

– Det handlar också om att våga prata mer om kött. Nio av tio vill äta kött, vi måste hjälpa dem att välja rätt kött och äta med gott samvete. Kommunikation är otroligt viktigt, sa han, och slog även ett slag för differentiering av köttmarknaden, stabilitet i både pris och volym, samt spårbarhet.

 Göran poängterade att HKScan i dag jobbar med tillväxt och påminde om det faktum att 2018 är ett valår:
– Vi pratade kuperade knorrar till EU-valet 2014 och vi pratade antibiotikaresistenta bakterier till riksdagsvalet. 2018 är det valår igen. Det är allas vår uppgift att se till att grisen finns på agendan även då.

Jonas Tunestål är vd på KLS Ugglarps. Hans recept inför framtiden bestod av effektivitet i hela kedjan, långsiktigt samarbete och förändringsbenägenhet för att kunna följa konsumenternas preferenssvängningar.
– Vi ska fortsätta det fantastiska som vi gjort under ett antal år, sa han.

Viktor Eriksson, kategoriområdeschef på Ica konstaterade:

– Svenskheten är motorn i vår försäljning.

Uppryckning inom upphandling

Elisabet Qvarford, vd för Svenskt Kött, tipsade om Köttskolan, en filmserie med allmänbildning om kött som alla kan ha nytta av att se, även om den primärt är riktad till butiksmedarbetare. Med sig hade hon även en videohälsning från civilminister Ardalan Shekarabi, där han berättade om regeringens arbete med att skapa möjligheter för att få in mer svenska råvaror inom offentlig upphandling.

– Det är otroligt viktigt att kommunerna köper in det kött som ni producerat efter villkor som riksdagens politiker har bestämt. Det kan ju inte vara så att när man ska upphandla så bryr man sig inte längre om djuromsorg, utan bara går efter pris. Jag är övertygad om att vi kommer se riktig förändring inom offentlig upphandling, sa Elisabet.
I Svenskt Kötts uppdrag är det i dag huvudfokus på unga konsumenter, och under december kommer en mervärdeskampanj med tre olika filmer att rulla i sociala medier.

– Hjälp till att sprida den, uppmanade Elisabet.

Organisationen jobbar även med att ta fram ett material om antibiotika och resistens, avsett att användas i skolan.
 Handlingsplan 2.0

Att den svenska grisbranschen i dag mår så mycket bättre än för några år sedan råder ingen tvekan om. En kraftigt bidragande orsak till det är arbetet inom Handlingsplan gris, som påbörjades sommaren 2014, där hela branschen tog ett samlat grepp för att rädda kvar och rusta svensk grisnäring inför framtiden.

Ett år kvarstår av projektet, men Theres Strand, vice vd för SvKf, avslöjade att branschen redan nu skissar på en fortsättning. Förutsättningarna för att den goda stämningen från Grisföretagardagen 2017 kan leva kvar till nästa Grisföretagardag känns därmed lovande.

 

Emma Sonesson
Grisföretagaren