Publicerad 2017-11-10
Att suggorna verkligen får i sig rätt dos preparat är en förutsättning för att avmaskningen ska fungera. Ett knep kan vara att blanda avmaskningsmedlet med något extra gott. Foto: Emma Sonesson

Dags för avmaskning 2.0

Hur, var och varför avmaskar vi våra grisar? Ska vi göra på samma sätt i framtiden och har parasiterna utvecklat resistens genom årens lopp?

Vi avmaskar rutinmässigt våra suggor inför grisning, främst för att hantera spolmasken. Genom att avmaska tre till sju dagar före flytt till grisningsboxen avdödar man vuxna spolmaskar och de maskar och ägg som ligger i tarmen hinner komma ut med träcken innan suggan flyttas till grisningsboxen där känsliga smågrisar ska födas.
I en traditionell grisningsavdelning hinner eventuell smitta sedan aldrig uppförökas eftersom grisarna flyttas innan de sex till åtta veckor har gått som krävs för att utveckla nya äggläggande maskar.

I vissa besättningar avmaskas även tillväxtgrisar eller slaktsvin efter att en plan upprättats med förskrivande veterinär.

Varför avmaskar vi?

Om grisen infekteras av spolmask tidigt i livet kan tillväxten hämmas. Detta ses främst vid kraftig maskinfektion, då vuxna maskar i tarmen konkurrerar med grisen om näringen i fodret. Spolmasklarver vandrar i både lever och lungor innan de når tarmen där de utvecklas till vuxna, äggläggande maskar.

Skadorna som maskarna orsakar kan göra grisen mindre motståndskraftig mot andra sjukdomar som i sin tur kan påverka tillväxten negativt. Ett exempel på det är att mycoplasmabakterier lättare infekterar lungor där spolmasklarver gett upphov till blödningar. Det har också visats att man kan få sämre effekt av en vaccination mot Mycoplasma hyopneumoniae om grisarna samtidigt är infekterade med spolmask.

För slaktgrisproducenten gör sig spolmasken påmind genom att larvernas vandring genom levern kan ge upphov till ärrbildningar, så kallade ”white spots”. Det tar cirka tre till fyra veckor för skadorna på levern att läka. Vid färska skador, eller om fler än tio ”white spots” ses vid slakt, kasseras levern.

På gång

Resistens mot avmaskningsmedel och avmaskningsstrategier diskuteras inom flera djurslag. På Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, inleds nu ett arbete för att kartlägga vilka inälvsparasiter som i dag finns inom svensk konventionell grisproduktion. Man kommer även att undersöka om det finns tecken på resistens och se om det finns behov av att ändra de gamla rekommendationerna kring avmaskning. I det arbetet ingår att samla in både träckprover och information om avmaskningsrutiner från er producenter. Håll utkik och passa på att bidra till ökad kunskap om våra maskar!

Att tänka på vid avmaskning

  • Rätt tidpunkt. Avmaskas suggorna i BB hamnar levande ägg i grisningsboxen istället och kan smitta smågrisarna. Äggen är mycket motståndskraftiga och tål desinfektionsmedel.
  •  
  • Rätt dos. Underskattas vikten på grisarna är risken att parasiterna utsätts för en för låg dos av avmaskningsmedel och att de mest motståndskraftiga överlever, vilket kan bidra till utveckling av resistens. Dosera efter tyngsta djuret i gruppen. Väg gärna!
  •  
  • Följ upp behandlingen. Se efter i hoarna så att grisarna verkligen har fått i sig läkemedlet. Smakligheten påverkar. Titta också efter i träckhögarna ifall det har kommit ut några maskar.

 

Helena Carlzén
Gård & Djurhälsan