Publicerad 2017-11-21
Christian Fink Hansen är sektordirektör för Seges Svineproduktion sedan snart ett år tillbaka. Därmed har han stort inflytande över de 380 miljoner danska kronorna som organisationen förfogar över. Foto: Landbrug og Fødevarer

”Vi har haft ett   fantastiskt år sedan sist”

Med rekord i antalet besökare och ett lönsamt 2017 i ryggen, var stämningen på Svinekongressen i Herning i slutet av oktober på topp. Djurvälfärd har tagit ett rejält skutt uppåt på danskarnas agenda och nu pratas det både om lösa suggor i grisningsboxen och knorr på svansen.

– Vi har haft ett fantastiskt år sedan sist. Det bästa sedan 2001 faktiskt. Vi har väntat länge på lönsamhet, inledde ordförande för Seges Svineproduktion, Erik Larsen.

Det gynnsamma läget för dansk grisuppfödning härleds till stabila foderpriser och bra export, både när det gäller kött och levande smågrisar.

– Bra genetik och gott hälsoläge hos våra danska små-
grisar gör att de är väldigt eftertraktade i Tyskland och Polen, sa Larsen och konstaterade även att en mer lantbruksvänlig politik den senaste tiden bidragit med 150 kronor per sugga och mellan 20 och 24 kronor per slaktgris i ökad konkurrenskraft.

Neråt 2018

Frank Øland som är chefsekonom på Landbrug og Fødevarer summerade även han året ur ett ekonomiskt perspektiv:

– Det står bättre till med världens ekonomi, med Danmarks ekonomi och mer er ekonomi, sa han till grisföretagarna på årsmötet.

Men som ett exportberoende land skymtar ändå stora utmaningar vid horisonten, i form av exempelvis Brexit och en amerikansk president som lagt handelsavtal med EU på hyllan. Dessutom brukar en stärkt världsekonomi leda till ränteökningar.

– Vi ser det redan i USA, det lär komma hit 2019, sa Øland.

Inför 2018 spådde han sänkt lönsamhet, till någonstans strax under 2016 års nivå, som följd av en stark krona och vikande efterfrågan från Kina på europeiskt kött. Samtidigt menar han att framtidens ekonomiska tillväxt kommer att ske i Asien.

– Vi är där, men det går att utveckla, slog han fast.

Utveckla ledarskap

Precis som i Sverige ger god lönsamhet utrymme att investera, både i form av nybyggnation och renovering och de danska gårdarna blir allt större.

– Sedan sist har 390 000 stallplatser fått tillstånd att byggas och intresset för att bygga för lösa suggor i grisningsavdelningarna är stort, berättade Larsen.
 

Svinekongressen i Herning 2017 satte rekord med hela 2 244 deltagare och 64 föredrag att välja mellan. Foto: Landbrug og Fødevarer

Men allt större gårdar utmanar när det gäller rekrytering av medarbetare och ledarskap.
– Det är något vi arbetar för att utveckla.

Fler smågrisar lönsamt

Danskarnas flaggskepp DanAvl har gett hela 14,83 danska kronor per slaktgris i avelsframsteg det senaste året, men under årsmötet gavs både ris och ros åt genetikbolagets nya organisation. Även avelsmålen var på tapeten.
– Danmark är det enda landet i världen som konstant ökar antalet levande födda smågrisar och samtidigt sänker dödligheten, sa Christian Fink Hansen, sektordirektör för Seges Svineproduktion.

Med 16,3 levande födda, enligt landsgenomsnittet för produktivitet 2016, bygger den danska smågrisuppfödningen till stor del på system med amsuggor. Från åhörarna lyftes frågan om huruvida det är etiskt och ekonomiskt försvarbart att suggorna ska få så många smågrisar att de inte klarar av att ta hand om dem själv.

– Det är fortfarande god ekonomi i en fortsatt ökning av kullstorleken och jag ser ingen sänkt djurvälfärd i att suggan adopterar bort ett antal smågrisar. Därför avlar vi på det som ger mest värde för lantbrukaren, och det är ökad kullstorlek, svarade Hansen.

Kikar på svenskarna

Att djurvälfärd kommit högt upp på agendan i grannlandet i väst råder det inget tvivel om, och förutom lösgående suggor under digivningen sneglar danskarna på att grisarna kanske till och med bör få ha svansen kvar i framtiden. I den nya statliga tregradiga djurvälfärds-
märkningen av kött krävs att grisarna har knorr.

– Vi söker hela tiden efter kunskap kring hur man kan föda upp grisar med svans. Den senaste forskningen visar att en svans som hänger ner istället för att vara formad som en knorr kan vara tecken på att svansbitning är på gång, berättade Hansen.
 

Frank Øland som är chefsekonom på Landbrug og Fødevarer spår nedåtgående priser inför 2018. Foto: Emma Sonesson

Kastrering är ett annat område som danskarna letar efter lösningar på.

– Vi följer svenskarnas arbete med lokalbedövning. Jag menar inte att det är den enda, bästa och slutliga lösningen, men vi vill gärna förfina och använda svenskarnas metoder, sa Hansen.

Miljö är ett annat allt mer aktuellt ämne och Hansen berättade att Seges, Danish Crown och universitetet i Aarhus arbetar tillsammans för att dokumentera hur stort miljöavtryck produktion av griskött egentligen ger.

Zinkförbud - ett dilemma

Zinkförbud och antibiotikaförbrukning är givetvis lika aktuellt i Danmark som i Sverige.
– Antibiotikaförbrukningen inom dansk grisuppfödning är låg, det är något som röner stor uppmärksamhet utomlands, andra vill lära av hur vi gör. När det gäller det kommande zinkförbudet jobbar vi hårt för att hitta lösningar. Jag tror inte att det finns en enkel lösning på saken, utan att vi måste kombinera olika åtgärder inom exempelvis foder och management, till fungerande koncept, sa Hansen.

När Erik Larsen avslutningsvis deklarerade vilka strategiska insatsområden som Seges Svine-
produktion avser att jobba med framöver, var det med en touch av svensk grisuppfödning.
– Lösgående suggor i grisningsboxen, intakta svansar, om möjligt sluta kastrera och att stärka dansk slaktgrisuppfödning. Det är utan tvivel detta vi ska jobba för, slog han fast.

Årets slaktgris­uppfödare 2016:
Benny Jensen med resultatet 96 danska kronor per slaktgris.

Årets smågris­uppfödare 2016:
Flemming Damgaard med resultatet 4 769 danska kronor per årssugga.

 

Emma Sonesson
Grisföretagaren