Målet med den nya hybridsuggan är att kombinera fruktsamhet med produktivitet, effektivitet och hållbarhet. Dessutom är tanken att hon ska kunna ta hand om sina smågrisar själv, utan hjälp från amsuggor. Foto: Topigs Norsvin

Erfarenheter av den nya TN70-suggan

Det har snart gått två år sedan den nya TN70 suggan introducerades på de nordiska och amerikanska marknaderna. Hittills visar resultaten från Norge, Finland och USA att TN70 ger fler levandefödda, lägre dödlighet och betydligt fler avvanda grisar. Den allmänna feedbacken från producenter visar på en mer självständig sugga med bra produktionsresultat. Under våren 2016 lanseras TN70 i Europa. Flera hundra tusen livdjur finns i pipeline

TN70 är den första gemensamma produkten efter sammanslagningen av Topigs och Norsvin till ett avelsbolag. TN70 är en kombination av den norska Lantrasen och den holländska Z-linjen av Yorkshire.

I Sverige föddes de första TN70 sommaren 2013 och kallades då för Lydia. Idag finns TN70 som moderdjur i många besättningar i Sverige och blir alltmer vanlig. I Sverige ansvarar Svenska Köttföretagen för att ta fram och sälja TN70 på den svenska marknaden.

Skillnad mellan LY och TN70 i alla besättningar i Norge som har haft >20 kullar med båda kombinationerna, och som rapporterar in till InGris.


Antal kullar
7922 3308 1194
Kullnummer
1
2 3
Totalfödda
- +0.5b +0.9b
Levandefödda +0,1b +0,6b +1.0b
Dödfödda -0.1b -0.2b -
Avvanda +0.2b +0.6b  +1.0b

Balanserat avelsmål

I Norge har man bedrivit avel på Lantras sedan 1958, och rasen har varit en sluten population i mer än 30 år. De första registreringarna av den holländska Yorkshirerasen går tillbaka till 1922, men Z-linjen uppstod i en mer officiell version på 1980-talet när gener från den holländska Yorkshiren kombinerades med den brittiska Yorkshiren.

Medan Lantrasen från början blev avlad som en ”allround” ras, som skulle bidra till alla led i produktionskedjan, så har Z-linjen avlats för att vara en hållbar och produktiv moderras.

För både Norsvin och Topigs har det varit, och är fortsatt, viktigt att ha ett balanserat avelsmål. En viktig tanke bakom avelsmålet för både Lantras och Z-linjen har därför varit att alla smågrisar som föds ska kunna avvänjas av suggan själv. Målet med den nya hybridsuggan är att balansera fruktbarhet med produktivitet, effektivitet och hållbarhet.

Nytt djurmaterial ställer nya krav på foderkurvor och fodergivor. Under 2016 kommer Topigs Norsvin att presentera en fodermanual för TN70.Foto: Topigs Norsvin

Oförändrat täckningsbidrag

Något av det första som gjordes i Norge vid infasningen av Z-linjen var att testa slaktgriseffektiviteten hos TN70 jämfört med LY, som är en hybrid av norsk Lantras och svensk Yorkshire. Detta gjordes genom att testa 588 LY- och TN70-kastrater från livdjursproducerande besättningar i Felleskjøpets testbesättning i Lillehammer.

Försöksdjuren var uppdelade i grupper som blev utfodrade med blötfoder eller torrfoder, ad lib respektive restriktivt. Resultaten visade ingen skillnad mellan raserna när det gällde tillväxten som var 1030 gram per dag. Det var heller ingen skillnad i slaktutbyte, men TN70-kastraterna klassade sig en procentenhet lägre. Det som gjorde att det inte fanns någon skillnad i lönsamhet mellan de två raserna var att foderutnyttjandet var bättre för TN70, 0,71 MJ NE lägre per kilo tillväxt. Försöket var utformat så att djuren skulle utfodras maximalt för att verkligen visa på genetiska skillnader.

En mer aktiv sugga

De första TN70 grisade på våren 2014, och feedbacken lät inte vänta på sig, både av positiv och negativ karaktär. Speciellt blev det satt fokus på TN70:s beteende och benexteriör. Dessa återkopplingar blev utgångspunkten för en magisterexamen vid Norges miljø- og biovitenskaplige universitet (NMBU) under våren 2015. I samarbete med Norsvins forskare gjorde studenten två enkätundersökningar utifrån olika produktions- och sugg­egenskaper.

Den ena enkäten skickades ut till bruksbesättningar och den andra till livdjursproducerande besättningar. Mottagarna av enkäten fick svara på frågor inom följande ämnen: beteende och modersegenskaper, utfodring och aptit, reproduktion och fertilitet, exteriör, hållbarhet och hälsa och smågrisbeteende. Totalt skickades undersökningen ut till 258 norska producenter.

En av de sakerna som de flesta kommenterade handlade om TN70-suggans beteende mot stallpersonal, egna smågrisar och beteende i kullen mellan kullsyskon. De flesta producenterna ansåg att TN70 är en mer aktiv sugga, men att detta också är positivt då hon även är en bättre mor, även om det innebär att hon är mer vaksam mot stallpersonalen. Grisproducenterna kommenterade också att TN70-suggan behöver mer stimuli, som till exempel grovfoder för att upplevas lugnare.

I norska besättningar har tredjegrisare av TN70-hybriden avvant en extra gris, i jämförelse mot den tidigare använda LY-hybriden.Foto: Topigs Norsvin

En extra gris per kull

Produktionsresultaten för den nya hybridsuggan blev omtalade i mycket positiva ordalag, något som nu också bekräftas av resultaten från Norge, Finland och USA. TN70-suggan har fler levandefödda, lägre spädgrisdödlighet och avvänjer mer än en halv gris extra från kull två och en gris extra från kull tre,  se tabell 1.

De bästa producenterna i Norge avvänjer i dagsläget 14 grisar på gyltkullar och upp till 15 grisar på äldre suggor. Detta utan eller med minimal användning av amsuggor.

Producenterna var också mycket nöjda med suggans mjölkproduktion samt att smågrisen var vital och hade god tillväxt. TN70-suggan har också mer kroppsreserver än den gamla hybridsuggan, vilket är en fördel när man har långa digivningsperioder. Producenterna var således mycket nöjda med hullet vid avvänjning, trots fler avvanda smågrisar.

Studentens slutsats var att både de livdjursproducerande besättningarna och bruksbesättningarna hade nästan samma erfarenheter med den nya hybridsuggan. De största beteendemässiga utmaningarna sågs i tidig ålder och runt grisning, men att detta kunde avhjälpas med mer socialisering och aktivering av suggorna.

I Finland har resultaten varit ännu bättre till fördel för TN70. Antal levandefödda har i genomsnitt ökat från 13,5 till 14,2 på förstagrisare och från 14,0 till 15,9 på andragrisare. Samtidigt minskade antalet dödfödda med 0,2 per kull. Enstaka besättningar i Finland närmar sig nu 34 PSY (avvanda grisar per sugga och år) med ökande andel TN70 (grisningsprosent 93.5, tomdagar 6.5, avvanda per kull 13.4, avvänjningsålder 30.3).

Justera utfodringen

Många producenter har upplevt att de behöver ändra sin utfodring efter introduktionen av den nya genetiken. Det gäller för både gyltor, äldre suggor och slaktgrisar. TN70-suggan har en bra tillväxtpotential och är också bättre på att bygga upp kroppsreserver än den gamla hybriden. Flera producenter har insett vikten av att ändra optimeringen av fodret efter vilket stadium i produktionen som suggan befinner sig i. Användning av dräktighetsfoder med måttlig energi- och proteinnivå och större andel fibrer förhindrar att suggorna blir för stora fram till digivningsperioden.

Användning av ett särskilt över­gångs­foder de sista dagarna före grisning fram till tre eller fyra dagar efter grisning är en bra investering för att säkerställa en optimal utveckling av juver och råmjölkskvalitet. Huvudfokus under digivningsperioden bör vara att minimera förlusten av kroppsreserver hos suggorna. Då är det digivningsfoder med en hög energi- och proteinnivå som gäller.

Resultat från norska slaktgrisproducenter visar att avkommor efter TN70 har god tillväxt och låg foderförbrukning, men att foderkurvan och eventuellt optimeringen behöver ändras något i slutet av tillväxtperioden för att inte köttprocenten ska falla. Topigs Norsvin har också utvecklat en separat fodermanual för TN70 som rådgivare i Sverige kommer att få tillgång till under 2016.

Lanseras globalt under 2016

Topigs Norsvin tar all feedback runt den nya hybridsuggan på allvar, och det görs hela tiden nya grepp för att stärka avelsarbetet. Norsvins exteriörprotokoll för fälttest blev implementerat i aveln på Z-linjen i januari 2015, och den norska Z-besättningen viktlägger exteriör vid urval av de galtar som ska användas i besättningen.

Hos Lantras har egenskapen ”longevity” inkluderats i avelsmålet i januari. Detta är en egenskap som har varit med i avelsmålet för Z-linjen i flera år och säger något om hur hållbara avelsdjuren är. I tillägg viktläggs lynne och beteende hos Z-linjen, och aggressiva suggor blir inte betäckta.

Det genotypas stadigt fler och fler djur årligen i båda populationerna och avelsmotorn ökar stadigt med fler antal testade djur globalt varje år. Både positiv och negativ feedback registreras kontinuerligt och det är glädjande att kunna meddela att feedbacken sista tiden blivit allt mer positiv.

På avelsbesättnings­mötet i Hamar, Norge i november 2015, var det uteslutande positiv feedback kring den nya hybriden och det var samma feedback vid Norsvins branschseminarium i december. TN70 beskrivs som en aktiv, självgående sugga med hög produktivitet.

TN70 positionerar sig nu som Topigs Norsvins flaggskepp i Europa och Amerika. Under 2016 kommer flera hundra tusen TN70 ut på marknaden. I Europa är det DanAvls hybridsugga som är den största konkurrenten. Hittills visar de första utprövningarna i Europa att TN70 ger en betydligt bättre ekonomi. Detta beror på bättre foderförbrukning totalt sett och lägre kostnad per producerad gris.

 

Signe Lovise Thingnes
Bjarne Holm

Topigs Norsvin